Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ACCENTUERING AV K0MP081TA I 1600-TALETS SVENSKA 49
wCst i (jamb.) rimslut. Lucidors 22 fall förekomma i
alexandria : 1 i versingång, $ i cesar, 2 näst efter cesur, 6 i
rimslut och 1 i annan mera fri takt, i jambisk kortvers: 3 i
rim och 1 inne i versen, i trokeisk kortvers: 1 i rim och 1
(det kyrkliga budord) inne i versen.
Från Arvidis rimlista och exempelpoesi anföras 8 fall med
ultima i arsis; lappmüdd etc.; alla stå i versslut. Härjämte
uppgiver ju Arvidi i sitt kap. om prospdiei}, ordens "Mått
eller Quantiteet", att denna ordtyp kan få båda stayelserna
antingen "långe eller kårte": Hüsgudh etc.
Av de granskade poeterna är det således blott Lucidor,
som tillåter sig sådan versaccentuering, härvid sekunderad av
den enda av Kock använda mera utförliga 1600-talsmetrikern.
Då nu Lucidor antages ha talat närmast stockholmska och då
Arvidi var född och fostrad i Strängnäs, där han sedan ock
verkade som lektor, håller Kock för möjligt, att under 1600-talet
accentueringen–b — av denna ordgrupp var inskränkt till
vissa trakter men att i så fall dit hörde bygden kring Stockholm.
Det skulle alltså vara en dialektal accentuering att jämföra med
nuvarande skånska Skyttsmålets och mod norrlänningen
Tiäll-manns gullsmed etc. (i Gram. Svec. 1696). Om Arvidi får jag
senare tala. Att denna accentuering ej kan gälla
stockholmskan, skall jag senare visa genom Sophia Brenners utmärkta
versbildning. Fabian Törner (visserligen östgöte) anser
tydligen en accentuering husgud för rent komisk, vilket väl ej
varit troligt, om den härskat i Stockholm* Från
sörmlänningen Rosenhane, som liksom Arvidi genomgått Strängnäs
gymnasium och verkade som ämbetsman i huvudstaden,
anföres intet dylikt belägg, vilket dock bevisar mindre. Lucidor
kan vidare ej med någon säkerhet antas såsom representant
för huvudstadens eller dess omnejds språk. Kring hans öden
råder alltjämt ett envist mörker. Det är dock åtminstone
mycket troligt, att hans unga år förflutit på fästet Caseburg
an der Schwiene i Pommern lios dess kommendant, hans
(sfcyv-)morfar amiralen Lars Mattsson Strusshielm, "vilken
Språk och Stil. XIII. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
