- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
99

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A CCENTU K KING AV KOMPOSITA I 1600-TALETS SVENSKA 99

orsakats av ett prosauttal med accenten i andra stavelsen
utan av en riktig känsla för den antika hexameterns säregna
art och "sammanbundenhet".

3. Orden infogas som heltakt, motsvarande klassisk
cl ak ty 1.

Den sijne | seder, och | Ord • sijne | lyster, och | anfödde | Sinne,

(Here. 441)

Snöd är en | Ädel-|man, den | Moors-qwedet | adlar al-|lena.

(v. 489)

Sivan-hwitan | hals. där-å | spelande | rings-wijs-1 krusade | Låckar;

(v. 25)

Det är genom att så ymnigt begagna denna infogning, som
Stiernhielm skiljer sig från alla yngre hexameterdiktare, och
detta kan icke förklaras annat än genom ett hans däremot
svarande, förhärskande prosauttal med accenten på första leden,
vilket förut visats vara det vanliga under 1600-talet.

Så infogas: anfödde etc. 2; förtråppen etc. 7; samqweda;
olaga; owulin, olijka etc. 3; Kåtkarla, skiänckskyfioa etc. 14;
Swan-htvitan, tröstrijke, krafftlöee etc. 8, gr å-hår en, rundstycke
etc. 6; flerhanda; allhanda; snar-fotad, liusögde etc. 9,
ny-giffta; plijr-ögon; Moors-qwedet etc. 2 ggr. Summa 59 ggr.

Enligt mina anteckningar skulle vi således av dessa
trestaviga av typen 320 få omkr. 43 belägg på infogning i två
takter och omkr. 59 på heltaktsinfogning, en proportion,
som med hänsyn till vad som sagts om andra
hexameterdiktare och till att versmåttet är hexametern, vilken med sin
blandning av två- och trestaviga takter nödvändigt fordrar
hänsynsfull behandling av accenten för att bli läsbar,
uppenbarligen visar hän på ett förhärskande uttal med accenten
på första stavelsen.

Då jag förut, om än i förbigående, också behandlat ord
på de tunga avledningsändelserna, vill jag här nämna, att
jag antecknat tuijsdomen etc. 4 ggr, gruf-samme etc. 2 ggr,
dt/rbare etc 11 ggr, alla med versvärdet s’ss (daktyl).
Kiär-leken har jag funnit 3 ggr, också enbart som heltakt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free