- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
100

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

FUEDKIK SA NDWAIjL

Häri stämmer Stiernhielm överens med Adlerbeth, som
visserligen anser dessa ord snarare för antibackier än
daktylcr men som dock, på grnnd av att "slutstafvelserna äro
lättflytande", tror sig kunna vid behov använda dem såsom
daktylcr, vilket han i praktiken synes göra så gott som
genomgående. Detta påpekas av Regnér såsom en inkonsekvens,
ty då fruktbara, ungdomen, blygsamma, kärleken äro lika goda
antibackier som bortvända och oskära och ha samma "nya
accent på andra stafvelsen", så böra dessa ord behandlas lika
och även de senare i så fall få användas som daktyler1.

Väl är det sant, att det är just i hexametern, som de
nyare skalderna, och med rätta, visat en sådan avgjord och
hos de flesta så gott som undantagslös benägenhet för dessa
nu behandlade trestaviga kompositas infogning i två takter.
Men även om man granskar deras moderna vers, i vilken
ingå trestaviga takter, skall man finna, att detta
infogningssätt är synnerligen talrikt företrätt, och torde de båda
infog-ningssätten här visa en proportion, som ej är så vitt skild från
den, som Stiernhielms hexametrar förete. Härvid kan jag
hänvisa till v. Kræmers uppsats om trestaviga ords
användning i vers (Ped. Tidskr. 1899, sidd. 425 ff. och 502 f.).

Jag övergår nu till den tvåstavstaktiga versen. Om i sådan
vers skalden infogar komposita av vår typ (uttala, leksaker)
med andra stavelsen i arsis, så kan man, såsom Kock med
rätta framhåller, ej därav sluta till ett prosauttal med
huvudaccenten på andra stavelsen, ty även våra nutida poeter
tilllåta sig en sådan användning i vers av dessa ord, som nu
ha ett avgjort uttal med fortis på första stavelsen2. Kock
anser det förvånande, att även våra bästa poeter kunna
tilllåta sig att bruka sådana ord som bokstäver med penultima i
arsis mot riksspråkets nuvarande uttal, under det att en sådan
användning av ex. fåfänglig är fullt berättigad, efter som

1 Manuskriptet i R 61S.

2 "KlarÖ’gda i skogens dunkel" etc.

"Kringljüdadt af skratt och sång" etc. (A. U. Bååth.)

Komposita
320 i
två-stavstaktig
vers.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free