Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
JOSUA MJÖBKliG
gifva prinsen entréerna til sängkammaren, hvilka han genast
emottog och tackade Hans Maj:t därföre; dess namn skall
äfven uppå den å dörren uppsatta listan påskrifvas". I Sveriges
Historia intill tjugonde seklet, VIII: 146, återgives en från
Gustav III:s tid bevarad "Lista på de Cavalierer och
Fruen-timmer, hvilka Kongl. Maj:t förunnat den nåden, at få
inträda i Deras Kungl. Maj:tes samfälte Stora Cabinet, eller
det så kallade hvita Rummet, dels som en förmån, hvilken
åtföljer de Ämbeten de bekläda, eller för detta innehaft, dels
af Kongl. Nåd blifvit dem personelt förunnade". Listan
upptager utom ett flertal herrar 19 "Fruentimmer", och en
anteckning därå från senare tid upplyser, att listan under Gustav
III:s och Gustav IV Adolfs tid vid deras många uppehåll på
Gripsholm var uppspikad i entréen från rådssalen till den
praktfulla Runda Salongen, "som var ett samfäldt Cabinet
för Doras Maj:ts Konungen och Drottningen".
Taburett brukar förklaras som "rätt att sitta i de
kungligas närvaro". Man utgår vid denna tolkning från de franska
förhållandena. Vid Ludvig XIV:s hov ägde hertiginnorna
taburett, vilket innebar, att de fingo lov att sitta under
konungens supé eller drottningens sällskapsstund ("cercle"). De
sutto vid dessa tillfällen på en låg stol utan ryggstöd, därav
namnet. Det synes, som om taburett-rättigheten varit något
ännu mer uppskattat än entré-nåden.
Till belysning av taburett-sedens historia hos oss må
anföras följande. Det var Lovisa Ulrika, som i vårt land
införde nyheten med taburetter. Då det kungliga residenset
skulle invigas på 1750-talet, inrättade hon ett nytt och
invecklat ceremoniel med en mängd olika rangklasser och en
rad olika företrädesrättigheter, bland vilka även var
taburett-rättigheten, som genast blev mycket högt värderad. Nils
Erdmann berättar (a. a., s. 30), att drottningen själv med en
kammarherres hjälp ordnade taburetterna uppe på rikssalen.
Hennes borgerliga gemål inträdde därvid med rökpipan i
munnen och gjorde smått narr åt tillställningen. Han tyckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
