Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEOPOLDS EGLE OCH ANN ETT
111
Ordet statsvagn tyckes numera sammanställas med stat i
ordets vanliga betydelse, därför att sådana vagnar användes
vid statsceremonier (jfr Dalins ordbok, 1853). Men ordet är
bildat efter ty. Staatswagen, och förra sammansättningsledet
betyder ursprungligen "ståt, stass". Den första stats vagnen
lär ha införts i Sverge under Johan III (Wrangel, Handbok
för hästvänner, s. 390). På Gustav III:s tid tydde
naturligtvis en statsvagn på hög ställning och förnämhet.
Hovlivré bars av betjäningen i do förnämstas hus. Här
blir ordet liktydigt med "betjäning i livré", "hovbetjäning".
Man kan jämföra Leopolds teckning av höga herrars ståt i
Talismanen, v. 284 f.:
Karosser, som på fjädrar gungas.
Lackerade i engelsk smak,
Och hof betjening fram och bak,
Med långa bloss, från hvilka ljungås
Ett helvete kring hjul och tak.
Entréer brukar förklaras: "förtroligt inträde till konungen"
eller "obehindrat tillträde till hovet". Det fanns dock olika
slag av entréer: till konungens sängkammare och till lians
kabinetter. Det var Ludvig XIV, som införde ordet entrée i
denna hovbetydelso. Entréerna tilldelades dels alla personer
av en viss hög rang, dels andra personer, som ett kungligt
ynnestbevis utan hänsyn till rangen. Gustav III:s entréer
voro efterbildade de franska, I litteraturen om hovlivet under
den gustavianska tiden talas ofta om do personer av hovet,
"som hafva entréer uti konungens rum" (t. ex. G. J.
Ehrensvärd, Dagboksanteckningar förda vid Gustaf III:s hof, II: 32;
Erdmann, Ur rococons liv, s. 204). Då Gustav III i februari
1780 besöktes av en liolsteinsk prins, kom denne en
förmiddag på konungens levée utan att känna etiketten med
entréerna. Det heter härom (Ehrensvärd a. a., s. 74): "Så snart
Hans Maj:t feck veta at han var uti de yttre rummen, där
alla, som den (levéen) ämna bevista, samla sig, sände Hans
Maj:t sin vakthafvande kammarherre at å Hans Maj:ts vägnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
