Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
josüa mjöbkiu;
Om Eglés uppväxt meddelar skalden hl. a., att hon och
Annett lekte visiter med sina dockor aoch greto, längre fram,
vid Julias bref ihop". Det är givetvis Rousseaus
Heloisa-ronian, som här åsyftas. Det ingick i flickornas uppfostran
att invigas i tidens mest uppburna romaner. Det kan vara
skäl att här påminna 0111 vad man vet 0111 flickorna Bremers
romanläsning. Samma dag Charlotte Bremer fyllde 15 år,
fick hon börja läsa M:me de Genlis "Les petits émigrés",
och den ett drygt år yngre Fredrika fick för sällskaps skull
vara med. Till en början läste flickorna blott en timme
varje afton, men så längtade de också hela dagen till den
timmen. De läste sedan bl. a. Richardsons Charles
Grandison, Rousseaus Heloise och M:me Staëls Corinno
(Adlersparre-Leijonhufvud, Fredrika Bremer, I: 21).
Vid skildringen av Eglés liv som ung grevinna förtäljes,
att dagen gick åt till "toalett och dejeuné, — en promenad,
en bodfart utåt stån". Det synes varit sed, att förnäma
damer åkte ut, då de skulle göra uppköp. Ofta var köpet
endast en kär anledning att få ta ut ekipaget och visa sig i
sin ståt. I Stockholmsposten förekommer en gång under året
1792 en insändare, som uppmanar stadens poeter att skriva
ihop ett epigram över en fru, som sätter fart i hela sitt hus.
från kammarjungfrurna ner till kusken och stallbetjäningen,
därför att hon skall göra en bodfart, och ärendet är att köpa
— en docka tråd. Bland andra poeter, som lystrade till
uppmaningen, var själva fru Lenngren, som några nummer senare
i samma årgång offentliggjorde sitt epigram Engelska vagnen.
När Eglés liv började bli enformigt och tråkigt, heter
det, att hon sökte
de behag en verksam lefnad ger:
Man dräslade sitt guld, man satt ett flor i hatten.
Uttrycket dräslade1 sitt guld har länge niissförståtts och
genom anknytning till ordet drätsel tolkats, som om det
betydde: "man skötte sina pengar". I Hildebrands Läsebok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
