Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IÆOPOLDS Kf; L K OCH A N NK TT
115
i svensk litteratur har Hugo Bergstedt (1898) riktigt tolkat:
"drätsla, repa, rispa upp", men ingen utgivare har följt honom.
Dessutom har också Olof Östergren i Språk och Stil, VIII: 121,
framkastat en förklaring av hela uttrycket, som kommer det
verkliga förhållandet rätt nära.
Drässla var under den gustavianska tiden ett vanligt
ord, ehuru det ej tyckes så ymnigt uppträda i litteraturen,
vilket torde bero dels därpå, att det var ett Vardagligt namn
på en vardaglig syssla, som sällan berördes i skrift, dels därpå,
att inan fått denna modesak från Frankrike och därför ofta
brukade de franska orden därför, parfiler, parfila ge. Drässla
betyder "plocka ut trådarna (ur tyg, snodder o. d.)" och
sammanhänger med ett tyskt verb, som uppträder under många
olika former: dricscln, dröseln, trenseln m. fi., och betyder "sno,
snurra (ett garn)"; aufdrieseln betyder "sno upp en snodd, så
att man får ut de olika trådarna".
Man kunde drässla t. ex. siden. Greve Fredrik Axel
v. Fersen sysselsatte sig under sin fängelsetid på Fredrikshof
bl. a. med att "dressla sidenlappar till stoppning af en
siden-väst" (Levertin, Från Gustaf III:s dagar3, s. 12).
Men i Leopolds dikt är det fråga om drässling av
guldbrokad. De höga damernas dyrbara dräkter kunde innehålla
mycket guld och silver. När de blevo slitna och ej längre
kunde bäras, lönade det sig väl att plocka ut guld- och
silvertrådarna, att drässla dem. Dessa trådar samlades i hög och
sändes till guldsmeden, som omsmälte dem till smycken, ja,
rent av till hela serviser. L. Looström berättar (i Meddel.
fr. Sv. Slöjdfören. 1887, s. 29), att på Nationalmuseum varit
utställd en liten förgylld kaffeservis samt en prydlig
ägg-kokare av förgyllt silver, som allt härstammade från drässlade
kläder och förfärdigats på 1780-talet av en
Stockholms-guldsmed. Enligt samma författare förekom det långt fram på
1800-talet inom gamla släkter, att de kvinnliga medlemmarna
1 Leopold stavar i upplagan 1800 dnisla, men i den nya
upplagan drätsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
