Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBILDADE ADJEKTIV (OCH AD VE II») HOS FRÖDI N (i 127
Det är, även med avdrag för dem bland dessa ord, som
vid noggrannare genomexcerpering av vår litteratur kunna
befinnas vara lån, ett högst betydande antal adjektiviska
nyskapelser Frödings språk har att uppvisa. Få om ens någon
av våra författare torde häri kunna tävla med honom.
Man kan möjligen tänka sig, att Fröding skapat dessa
nya ord även utan yttre impuls från någon annan författare.
Dylika impulser behöver han dock ej ha saknat, han har
nämligen genom studium av andra diktare blivit medveten om
den effekt, mera egendomliga, sammansatta adjektiv ha med
sig för dikten. I "Strindbergs lyrik" (författad
1894—Efter-skörd) behandlar lian bl. a. Strindbergs, i Heines maner gjorda,
reseskildringar på orimmad vers. Fröding anmärker här
särskilt, att Heine i sina Nordsjöbilder bland annat "skapar nya
märkvärdiga adjektiv". Heines maner har Strindberg i sin
reseskildring "tagit upp och behandlat parodiskt".
Man synes mig gott kunna antaga påverkan från dessa
adjektiv — Heines och än mer Strindbergs — på dem, som
finnas i Frödings Karikatyriska sonetter. Dessas såväl
språkliga struktur som plats i dikterna liksom arrangemanget över
huvud tyda på detta.
Granskar man emellertid närmare Heines poesi, finner
man, att han använder nya adjektivsammansättningar ej blott
i "Die Nordsee" utan även, ehurü betydligt mera sparsamt,
i sin mera elegiska lyrik, också den rimmade. Att Fröding
med sitt fina öra för versteknik förstått, att dylika
adjektivbildningar voro värda tagas upp, förefaller mig mycket troligt.
Men även om han funnit Heines teknik bl. a. genom dessa
ord bli "konstfull och graciös", torde detta ej räcka till för
att förklara den täta förekomsten av sådana ordbildningar hos
honom. Man kunde emellertid tänka sig. att Fröding vidare
utbildat, vad han funnit vara ett lyckligt tekniskt grepp hos
Heine. Men han kan även ha haft direkta förebilder, något
som synes mig troligare.
Bland do dikteriska översättningar, Fröding med så stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
