Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
MATHIAS Fi: UK
Men det väsentliga i en koncentration sådan som den
nu exemplifierade är ej själva frasens korthet, d. v. s. en
utrymmesvinst, utan friskheten i det nya uttrycket. Att
emellertid försöka avgöra vilken synpunkt för Fröding varit den
huvudsakliga, strävan efter formell koncentration eller den
oätetisfea verkan, nya ord ha med sig, torde ej vara
fruktbringande. Även om den förra enligt min mening varit den
primära, har den sonaro haft en ej mindre betydelse. Jag
återkommer för övrigt till detta spörsmål längre fram.
Även metriska skäl ha, som ovan antytts, föranlett
Fröding att skapa nya ordsaramansättningar. Särskilt tydligt är
detta i sådana adjektiviska epitet, vars första
sammansättnings-del är adverbial till den andra. Att tvenne sådana epitet
som blygt förnäm, skumt grå, svagt gyllne, varmt
röd tilläggas ett subjekt är ju ej något i och för sig ovanligt
— i modern poesi åtminstone. Fröding skriver emellertid
här blygtförnäm, skumtgrå, svagtgyllne, varmtröd.
Han kan naturligtvis ha haft en känsla av att det originella
i dessa sammansättningar även åt det hela gav en i viss mån
ny valör1. Men skälet, varför dessa bildningar kommit till,
torde i första hand ha varit ett annat. Man ser detta, om
man undersöker versmåttet i de dikter, där dessa ord
förekomma. Versmåttet är nämligen oftast antingen daktyliska
stundom anapestiskt, eller ock den av Fröding med en viss
förkärlek använda fyrstavelsetakten. När Fröding exempelvis
skriver
— — — — — nereiderna gunga
de stoltsköna lemmar i skummet
1 Man skulle kunna uppställa den hypotesen, att i en sådan
bildning som svagt gyllne det förra epitetet förefallit Fröding mera
uteslutande determinera det senare och därigenom intaga en i hela
sammanhanget mera underordnad plats; under det att i sVagtgyllen
de båda sammansättningsdelarna äro mera koordinerade i förhållande
till huvudordet, som sålunda kommer att få även det förra epitetet
som en mera direkt bestömning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
