- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
129

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NYBILDADE ADJEKTIV (OCH ADVEKIi) HOS FKÖDING 129

Analyserar man nu närmare såväl till innehållet som
formen Frödings dikter, finner man, att dessa nya ord
huvudsakligen använts med tvenne syftemål: strävan efter
koncentration och efter att komma undan metriska svårigheter.

Fröding har själv i sin ovan cit. Strindbergs-essay
uttalat, att lyriken kräver en helt annan koncentration än
prosan. Det synes mig som om Frödings egen beundransvärda
förmåga av koncentration — få ha väl som han med några
få rader kunnat ge ett helt livsgemyt, ett människoöde —
ej oväsentligt understötta just av hans nyskapelser. Ty
genom dem kommer han undan det vanliga prosauttryckets
inånga småord ja, understundom hela satser. När han t. ex.
i stället för prosans galen i manfolk, smidig som en
ungtall, väckt ur synden skriver manfolksgalen,
ung-tallssmidig, syndaväckt, så har lian åstadkommit en dylik
språklig koncentration. Detta än mer när han använder dessa
nya adjektiv substantiviskt, då ersätter han därmed en hel
sats t. ex. vi, som brutits av livets kval med vi
livs-kvalbrutne. På samma sätt den stoftgrandfödde för
•den som fötts ur (ett) stoftgrand o. s. v. För så vitt
Fröding själv — och intet behöver jäva detta — med
lyrikens "koncentration" även åsyftade formell sådan, så synes
mig denna innebära just detta, att genom dylika
ordsammanställningar en mängd småord, genitivmärket av och andra
bland språkets slitna skiljemynt kunna elimineras.
Härigenom vinnes, att uppmärksamheten koncentreras just på de
ord, som äro uttryck för framställningens huvudmoment.

För jämförelse påpekar jag, att Frödings prosa alls ej
på dylikt sätt strävar efter att undvika småord och överhuvud
ytterst sällan har nya ord. (Möjligen kan inan hos den
konstatera en viss obenägenhet att ta med hjälpverbet hava i
perf. och plusqvamperf.)

dennes karaktäristiska från folkspråket lånade eller nyskapade ord
ytterst få äro adjektiv. Nästan alla äro substantiviska ord. Precis
det samma gäller Frödings nya ord i "Räggler ä paschaser".

Språk och Stil. XIII. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free