Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
MATHIAS Fi: UK
en ordkretsindelning av hans språk just med ledning av
dessa ord. Utan att på något sätt vilja jäva detta förslag
vill jag här endast anmärka, att en kretsindelning gjord blott
med ledning av de här undersökta adjektiviska och adverbiella
nya orden knappast torde vara tillräckligt fruktbärande.
Någon sådan liar därför ej här försökts, men riktigheten av
Östergrens uppslag torde stärkas av den ovan påvisade
samhörigheten mellan Frödings epitetiska nydaningar och såväl
det i dikterna, de determinera, som de motivkretsar, inom
vilka de huvudsakligen äro att finna.
Undersöker man, huruvida Frödings nybildningar uppträda
redan i hans första dikter eller först längre fram, så finner
man, att han har nya epitet så tidigt som 1888 (i
Midvinterfest) och han använder sådana ännu i Karikatyriska sonetter
(1909). Vill man emellertid ej räkna med dessa sista mera i
parodiskt syfte tillskapade ord, torde de senaste av hans nya
epitet vara att finna i dikten Giv liv och grönska (1899).
Man kan slutligen fråga, huruvida Frödings nyskapelser
influerat på yngre författare. Ett slutgiltigt svar härpå torde
dock knappast kunna givas nu, bl. a. därför att SAOB:s
ex-cerptsamling av naturliga skäl ej ännu kan sträcka sig
öveide två sista decenniernas hela poetiska alstring. I allmänhet
torde dock dessa Frödings nyskapelser ej direkt ha upptagits
av yngre författare. Men indirekt ha de säkerligen utövat
ett stort inflytande. Utan dëm skulle den stora mängd av
arkaismer, dialektord och direkta nybildningar, vilka våra
dagars författare röra sig med, knappast uppträda så obesvärat,
som de stundom göra. Måhända ligger i denna utveckling
en dragning åt en inarinism. hvilken ej i alla avseenden är
lycklig.
Man har hos vissa författare — t. ex. Tegnér —
anmärkt en böjelse för att upplösa sammansatta ord i enkla, och
man har förklarat detta som en strävan efter att "ta ut
ordens kärna". Frödings nyskapelser äro ju på sätt och vis
någonting detta motsatt. Men psykologiskt torde man nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
