Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBILDADE A DJICKTIV ((XII ADV KU Ii) HOS FHÖDINO
klaras? på annat sätt än dottà1. Men visar ej just denna
frånvaro endast Frödings konstnärlighet från ännu en sida!
Om det nu ur en synpunkt, i stort sett åtminstone,
finnes ett samband mellan de av Fröding nyskapade adjektiviskt
eller adverbiellt brukade orden och motivvalet i de dikter,
där de förekomma; så finnes det ur en annan ett samband
även mellan dem och huvudmomenten i dessa dikter. Man
kan nämligen konstatera, att de nya epiteten sällan tillagts
något detaljmoment, en mera underordnad person eller dylikt.
Utan de karaktärisera just de centrala scenerna eller
personerna, kring vilka diktarens huvudintresse samlat den
kraftigasto belysningen. Man betrakte t. ex. dikten Skogsrån. Om
miljön eller de uppträdande personerna — om man hit ej
räknar skogsrån — säges egentligen intet nytt. Men på
skogsrån är hela raden av originella nyskapelser myntad:
Hon är älskogsaktig och manfolksgalen — —
Hon var grannlåtsklädd som en påskdagspräst,
hade ormbunkskrans och kattguldsväst — — —
Hon var ungtallssmidig och enstamvig — — —
Och hon råbockssprang, gjorde lokattbukter
och trollpackskonster och sattygsfukter
I Koros, vars tema är grubbel över livets öde, äro de
nyskapade epiteten sådana med denna stämning intimt
sammanhängande ord som li vskvalbruten, stoftgrand född,
syfte m ålslös t. I Marquis de Moi-Mème har skalden
karaktäriserat den blaserade markisen bl. a. genom sådana epitet
som djuptutlevad, slapptförnäm. Samma observation kan
göras om flertalet av dessa nya epitet; att de alltså bestämma
något i dikten centralt moment av ena eller andra slaget.
Men naturligtvis får ej heller denna slutsats hårdragas.
Olof Östergren har (Stilistisk språkvetenskap s. 75) med
anledning av Frödings många säregna nyskapelser föreslagit
1 I "Pasticher44, som ju ha ett i viss mening arkaiserande d. v. s.
av förf. efterbildat språk, äro även nybildningarna ytterst få.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
