Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST
317
fattat sitt arbete "til hörsamt följe af Des [den förnäme herrns]
be-falning att upsättia några Reglor efter Latinska Prosodien, som
kunna passa sig til wårt Språk". Den åsyftade kan inte gärna vara
någon annan än Palmfelt, som (f. 1687 † 1744) f. ö. var betydligt
äldre än Nicander (f. 1707 † 1781).
Till det material, som här ovan behandlats, skulle
möjligen en systematisk genomletning av litteraturen, särskilt
tillfällighetsdiktningen, kunna lämna ytterligare tillskott. Här
har emellertid avsikten endast varit att ge en närmare
ingående utredning rörande redan kända fakta och i
sammanhang därmed fästa uppmärksamheten på några hittills mindre
beaktade, som mera tillfälligtvis anträffats. Det torde f. ö.
kunna sättas i fråga, huruvida en fullständigliet åsyftande
framställning skulle löna mödan annat än i omedelbart
sammanhang med ett upptagande av det allmännare
historiskt-metriska problemet om de klassiska versmåttens efterbildning
på svenska. Även de nu meddelade analyserna av några
versalster, av vilka de flesta i och för sig måste betecknas
som rena kuriositeter, avse just att i någon mån belysa detta
ämne, vilket onekligen har ett ganska stort såväl
litteraturhistoriskt som rent språkligt intresse. Det torde inte vara
någon tillfällighet, att forskningen i vårt modersmåls
prosodiska förhållanden historiskt sett står i så nära samband med
den uppslagsgivande diskussionen om dessa versmått alltifrån
Lagerlöf och Törner till Regnér och Adlerbeth.
Erland Hjärna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
