Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kritiska strövtäg.
I. Individuell språkhistoria.
Då man försöker tänka konkret i språkhistorien, och det
vilja vi ju alla göra, uppkommer ofta frågan: Hur går
egentligen språkutvecklingen till? Är det helt och hållet den
nya generationen, som inför nyheter? Eller förändras språket
successivt även hos äldre personer?
Frågan gör sig påmint litet emellan. Senast har
jag-kommit in på den genom Hultmans storslagna monografi över
Hälsinge!agen, där bl. a. Birgittas autobiografiska anteckningar
behandlas1. Liksom andra forskare antager Hultman, att Frun
till Ulvåsa, Vadstenaklostrets grundarinna, talade närmast
östgötska. Men då det är tämligen bekant, att hon var född
på Finsta i Uppland, så tål väl denna sak en smula
diskussion. Innan frågan om hennes språkform kan anses fullt
definitivt löst, få vi väl något grundligare, än hittills skett,
taga under behandling alternativet : Finsta eller Ulvåsa?
Roslagen eller Östgötaslätten?
Själva frågan om Birgittas språk tillhör ju icke denna
tidskrifts program, och jag är f. ö. icke beredd att upptaga
den till direkt behandling. Men jag förfogar över en del
iakttagelser på levande material, som möjligen kunna vara
ax-någon betydelse för bedömandet av såväl denna som liknande
frågor.
1 Hultman, Hälsingelagen 332, 339; jfr Olson, Östgötalagens
1300-talsfragment cii; Sjöros, Sv. Litt, sällsk.s i Finl. Skr. 88: 166.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
