Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITISKA STRÖVTÅGi 27
i dessa sammansättningar, liksom i de förut berörda
böjningarna ha samma förutsättning: i en formgrupp stå vid
sidan av varandra lång slutljudande vokal och lång vokal,
som fått en omedelbart efterföljande konsonant. Den
påfallande likheten i utveckling mellan skaüöttes och trodde få
vi icke utan vidare skjuta ifrån oss. Vidare kräver väl en
sund metod, att. en så morfologiskt oregelbunden form som
färre förklaras ljudlagsenligt. Om någon har glömt, vad
komparativen till fä heter, så lär han väl bilda en ny form
med anslutning just till få; däremot är det föga troligt, att
han tänker på att få likhet med större. Märk för övrigt,
att ordet numera avviker även från motsatsordet flere. Och
vad säger man 0111 den i norskan förefintliga formen slor
av slå?
5. Och därtill kommer, att precis samma företeelse möter
på andra håll. Jag skall icke tala om slåss, som kan vara
äldre. Men då -s förlänges i sådana i sen tid utvecklade
genitiver som till sjöss, till byss och i reciproka s-former
sådana som västgötska tas ’nappas’, ’kivas under lindriga
handgripligheter’, även detta sent utvecklat (ta i sin helhet
ur taka), så blir man mycket tveksam mot analogi teorien.
Vi kunna därtill lägga’ en del isolerade prepositionsförbindelser.
Jag har hört i Sverige vell du gå mä-mme? Grip upptar
i-ssa i sig1. I Norge säger man han er po-dæ (en smula
morsk) o. s. v.
6. Men härtill kommer allra sist, att vi tidigare i
nordiska språk haft en alldeles likartad företeelse. Ar det
svårt att väl formulera en ljudlag, enligt vilken trodde, trott
uppstått, så möta vi tidigare samma svårighet, då vi skola
förklara isl. grått, gråss, grårrar. Och här lär det väl icke
gå med någon analogi.
Med dessa rader har jag velat inlägga en gensaga mot
ett alltför mekaniskt laborerande med språkhistoriens enklaste
förklaringsprinciper, ljudlag och analogi. Frågor som denna
1 Landsm. XVIII: 6, G4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
