Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
JULIUS SWENNING
betydande frekvens i vår tid och i vissa fall t. o. m.
påvisats redan i fornspråket.
Här tränger sig då tämligen naturligt den frågan på en:
Har möjligen samma idéassociation, dvs. den av något stickande
eller inträngande, eller av något etter-, gift-fyllt, som nu intar
en så förhärskande plats bland benämningarna på argsint
person, en gång även förefunnits i det till sin betydelse dunkla
bigg(e) biggal Och har man väl gjort sig denna fråga, så
kan man knappast underlåta att allvarligt uppmärksamma den
partiella ljudlikheten mellan bigg(e) bigga och vissa i
grupperna e—h) förekommande sammansättningsled, näml. -pigg(e)j
-vigg(e), -billa. Ja, man skulle kanske till och med icke
förskräckas inför den misstanken, att bigg(e) bigga ingenting annat
är än en förvanskning av någon av dessa sammansättningsled.
Om vi då först tänka oss som möjligt, att bigg(e), -a
utgått från ett pigg(er)y så skulle vi vara framme vid
Axe-liiälms förut omnämnda, av Kock litet snöpligt avfärdade
tolkning: bigga "vtaf pigg den såm sticker". A. stod i tiden
närmare uppkomsten av ordet bigga än vi göra och har
kanske icke helt och hållet gripit sin förklaring ur luften.
Ur betydelsens synpunkt förefaller mig denna härledning
vara fullt tillfredsställande. Den argsinte har liknats vid en
stickande tagg, och för att göra intrycket ännu starkare har
man betecknat dess styng såsom giftigt, i det man använt
sammansättningen etterpigg. Märk här den fullständiga
likheten i no. dial. eitertagg ’giftig Braad’, ’en arrig Tingest*.
En annan betydelseutveckling är här visserligen också
möjlig, nämligen den, som efter Rietz finnes antydd vid
etter-pigg(e) under h), enligt vilken betydelsen ’argsint person’ hos
etterpigg(e) skulle gå närmast tillbaka till betyd, "(liten)
etterböld", men en sådan betydelseutveckling behöver ju icke
föredragas framför den först antagna. Hur som helst är
emellertid ingenting att invända ifråga om betydelsen. Svårigheterna
komma uteslutande på ljud skickets räkning, och huvudfrågan
blir, om dessa svårigheter kunna övervinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
