Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLANDE AUTIKELBÖJNING MED fi OCH t
117
vilket man näppeligen använder vare sig Norden-en 1.
Norden-et. Sådana fall finnas också, där den ena böjningen användes
suffigerad men ej den andra, ex. töcken, som ofta brukas i
formen töcknet, men sällan, om någonsin, med suffigerad
rø-böj-ning. — En hel kategori av ord, som sällan användas med
suffigerad artikel böj ning, bildas av de kemiska namnen,
innefattande även namn på toalettmedel och olika slags tekniska
preparater, ex. ozon, antipyrin, lazarol, lazarin, stomatol,
sanatogen etc.
Ofta har det inträffat att personer vid tillfrågan ej haft
klart för sig hur de velat böja ett ord med suffigerad artikel,
då däremot begagnandet av den fristående ej berett några
särskilda svårigheter.
* *
Vid en granskning av ordförteckningen finner man att
det till övervägande del är främmande ord, som uppträda med
dylik växlande böjning. Bland dessa är det då två grupper,
som äro särskilt talrikt representerade: de kemiska namnen
och tygsorters namn. Till de kemiska namnen har jag även
räknat namn på mineraler, farmaceutiska ämnen och allehanda
tekniska preparater (toalettmedel, "humbugsmedicin", färger
m. fi.)1. Denna grupp kommer då att innefatta ungefär ett
åttiotal ord. Den andra gruppen, tygsorterna, till vilken jag
även räknat namn på läder och skinnslag, är inte fullt så
talrik; den innefattar något mer än sjuttio ord.
De svenska orden uppvisa endast fyra namn på tygsorter;
de övriga äro mera ensamstående och kunna ej efter sin
betydelse sammanföras till några större grupper. Med
undantag-dock för ord som beteckna aga, stryk eller misshandel,
"fortsatt och ihållande" 2. Angående dessa har E. Hellquist lämnat
en redogörelse i Arkiv för Nord. Filologi XV, 236 f., där han
påpekat vacklan i fråga om artikelböjningen: Samtliga kunna
vara neutra, men åtskilliga kunna även vara maskulina eller
reala. Weste (1807) smisk som mask. Hedenstjerna, Vett
och ovett (1887) stryken. Även av dask, pisk, smörj
motsvarande former brukliga eller användbara. "Denna osäkerhet",
1 Utav denna kategori finns många fler ord, som vackla, man
deras medtagande skulle alltför mycket inkräkta på utrymmet och
delvis förvandla ordlistan till ett kemiskt lexikon.
2 Cederschiöld, Verbalabstrakterna, sid. 109.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
