Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126 EINAR GERDELI US
på -mar anträffas ssom neutr., former på -man ss. m. 1. r.,
det senare delvis genom (formell) anslutning till man, pl.
männer. Inflytande från detta ord har väl även medverkat
till att. då formerna på -mar, -mal i södra och västra Sveriges
"riksspråk" undanträngdes av besman, denna sistnämnda form
gärna antog de förras genus, vilket givit till resultat att i
Götaland o. Värmland besman oftast torde vara r. 1. m. Med
det här sagda jämför så SAOB att Hof, Dial. vestrog. (1772)
änger mask. för det västg. bessmar, men neutr. för
Svealandsformerna besmann m. fi., och att Nord vall (1863) betecknar
besman ss. "okönligt" men besmar som "könligt", ävensom
dessutom att västmanlänningen Wallenius (1682) blott känner
neutralt genus för besman, under det den i Södra Möre födde
Botin (1777) betecknar besman som mask.; blod: enligt
SAOL: un. någon gång rm.u LW. end. £-böjn. Linder (R. o. r.)
"fordom mask. och neutr., numera nästan alltid neutr., utom i
uttrycket ’väcka ond blod’", rø-böjn. förekommer nog över
hela landet och ej så sällan, särskilt när det är fråga om
slakt. Till det av Linder anförda stående uttrycket med
n-böjn. skulle jag vilja lägga ett par andra: "blo’n rinner",
man gör nog vanligen illa sig, så att blo’n och inte blodet
rinner; ävensom uttr. "bli röd som en blod". Ordet är
vacklande redan i fsv., (ehuru det där naturligen i vissa kasus
visar olika former) blop, neutr. och bioper, m. Rydq. säger
i Sv. spr. L. II: 107 efter en del anförda ex.: "Detta
vacklande i Bibeln, genomgående äfven yngre tolkningar, har
säkert bidragit till den fortfarande dubbelheten af kön i detta
ord. För närvarande är likväl neutr. öfvervägande i skrift
och Svea dialekter, mask. i Göta; men allmänt säges varm,
kall, ond blod o. s. v."; boj; bolster; bomb&säng 1.
bom-basin; bor; borr; borst; brokad; brom; brosk; bryn; bräm;
bräss 1. bress; buldan; byk; bår; bås; bävergäll. 29.
Cement: de flesta ordböcker ha £-böjn. I Cronquist
£-böjn., utom på ett ställe. Särskilt uppträder cement med
rø-böjn. i betyd. aav hårdnat hydrauliskt murbruk bestående
yta", eljest vanligen £-böjn.; centner; cheviot; chok(o)lad:
förekommer med w-böjn. ex. hos Lennmalm, Handelsvar. 1867;
med £-böjn. hos Warg 1755. Möjligen f-böjn., om ej ensam,
så vanligast vid betydelsen "kakao" (chokladkakor, ävensom
den pulveriserade kakaon), under det rø-böjn. tycks råda i fråga
om drycken "choklad"; cyan; 5.
Damast; dask; datum och det därur uppkomna dato:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
