Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXLANDE A UTIKELBÖJNING MED fi OCH t 125"
pålägg, tillägg, å andra sidan påverkats av tyska ableger samt
avläggare, ävensom av lägg; avskrot; azur: £-böjn. finnes
angiven endast i SAOB: "sällan (såsom färgämne) neutrum",
Bildt, Italien, 1896. 24.
Bakelse: i SAOL och LW. endast upptaget med w-böjn.
SAOB n och t. Finnes med rø-böjn. i Bråte och Linder. Om ord
på -else säger L. (Om -er, -r, -ar, -or) att av över 250 ord med
denna ändelse äro endast 4 utom bakelse neutra. "Detta ord",
säger han också, "framträder både som mask. (i nästan alla
nyare ordböcker), fem. och neutr. I många allmogemål,
såväl i Sverige som i Finland, neutrum. Som sådant uppträder
det äfven stundom i nyare skrifter". Rydq. uppger att ordet
"flerstädes är neutrum". Numera torde w-böjn. vara den
absolut vanligaste; baldersbrå; barege; barr; batist: Cronquists
handelslexikon och Ekbg-Ldn ha båda rø-böjn.; N. Journal
f. dam. 1855 och Åstrand 1855 ha £-böjn; bengalin; bensidin;
bensin; benso-azurin; bergslag: SAOL uppger: "rm., numera
säll. n. Bergsbruksdistrikt". LW. rø-böjn. Rydq. anger att
ordet ursprungligen varit neutr. med pluralen bergslagenr
vilken senare form slutligen kommit att tagas som ett slags
mask. sing., i betydelse av "bergslagsbygden". — I äldre
lexika växlar "genus"; Lind och Sahlstedt uppge mask.;
Lindfors neutr.; Dalin och Kindblad mask. och neutr. Sundéns
ordbok har neutr.; men tillägger att bestämd form pluralis
"bergslagen" stundom nyttjas oriktigt som mask. sing. i
betydelsen "bergslagsbygden". Ordlistans 6:e uppl. anger att
denna bestämda form "numera" användes som mask. sing.
med den nämnda betydelsen. Enligt SAOB torde ordet i
allmänhet ha £-böjn., när det betecknar ett modernt bolag för
bergsbruks bedrivande o. d., men SAOB går inte med på
den av Dalin (1850) gjorda distinktionen med £-böjn. i betyd,
korporation för bergsbruks bedrifvande o. d., och rø-böjn. i
bet. ort inom vilken bergsbruk bedrives som huvudnäring;
besman: vacklan i de flesta ordförteckningar. Rydq.
uppger £-böjn. som tillhörande Svealand. Enligt Linder w-böjn.
den vanliga. (?) Från SAOB kan anföras att: neutralt genus
tillkom ursprungl. endast de tidigare formerna på -maw, under
det att de (väsentligen) södra och västra Sverige tillhöriga
formerna på -mar(e) liksom de därur utvecklade på -waZ(Z)r
eg. äro mask.9 ett förhållande som ännu på det hela taget
troget avspeglar sig i dialekterna. Redan tidigt har
emellertid en sammanblandning här ägt rum, i följd varav former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
