- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
130

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

GINA K GERDELI US

(Linné, Gotl.; Strindberg, Skärkarl slif), om än t. ex. O.
Rudbeck, Boråsiadens författare, omtalar en skogsrå"; rà,d: ex.
"han visste sig inget 1. ingen levande(s) råd"; r&k (innanmätet
i fisk); rö. 18.

Sackarin; saffian; saffran; sågo; salubrin; sammet;
sana-togen; sanskrit; sars; satäng 1. satin; scepter; schack:
växling förekommer säkerligen endast i fråga om speltermen
schack (†); schagg; schagräng; schoddy; selen; selleri;
shir-ting; sits; skarp (sjöterm); skavank; skratt: genomgångna
ordlistor uppge £-böjn. Linder tillägger dock uttrycket "skratta
åt skratten"; skråköping: analogt med detta ord bör väl
även ett sådant som grönköping vackla; slagg; slag: med
betydelsen art, sort upptas det i alla genomgångna ordböcker
endast med f-böjn. Även anföres ex. som uett slags fisk, ett
slags frukt", alla med f-böjn.; och Sundén (1892) säger direkt
ifrån: uej en slags fisk". Emellertid är användningen av
konstruktionen en slags nära nog lika vanlig som ett slags. Jfr
en sortsl; slakt; sl&n; smet; smisk; smul: genomgångna
ordlistor uppvisa endast rø-böju. m<*l ex. "inte en smul".
Emellertid förekommer också konstruktionen "ett smul". Jfr ett
dugg, ett dyftl; smäll; smörj; snitt: SAOL har £-böjn. i bet.
inskärning; w-böjn. i bet. snitt på kläder. ■ Samma är
förhållandet i Dalin (1853) och Sundén (1892) ävensom Linder
(R. o. r.). LW. har två uppslagsord s., varav ett med endast
f-böjn., ett med både n- och f-böjn. (bå^a utan angiven
betydelse). Växling råder i bet. snitt på kläder. — snus;
split; spott: Rydq. (Sv. spr. L. II: 297): "Uti det allmänna
språket är spott, i egentlig mening, nu för det mesta mask.;
i oegentlig stundom neutr." LW. har två uppslagsord spott,
båda med växlande böjn.; spän; stall: enligt uppgift från
Roslagen sätter man där hästen i stallet men går i stalVn
för att mocka; stanniol; stearin; stim; stomatol: som exempel
på den stora osäkerheten i fråga om ordets böjning kan
anföras att på stomatolflaskornas etiketter står: "... så mycket
af koncentrerad Stomatol. . .; ... St. är t. o. m. outspädt
fullkomligt oskadligt; starkt antiseptiskt*; storax; streck (i
bet. linje); strontian; strunt; stryk; stryknin; substitut; suckat;
suvenir; sylt; Linder uppger att ordet vanligen har £-böjn.,
vilket jag emellertid starkt betvivlar. (Växling tillkommer
naturligtvis också sammansättningar med sylt); synonym; säv;
sämsk; söm (hästskosöm). 56.

Tack: Linder (R. o. r.): "detta är tacken, mycken tack.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free