- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
138

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

138

J. E. HYLÉN

likt ~bli ödmjuk och ~ imponerad (Geijerstam, Lyckl. Människ.4
41). När hon först lär känna hans författarskap ~ imponeras
hon (Erik Hedén, Ord och Bild 1914, 75). I aktivum lyder
frasen: ngn 1. ngt imponerar på ngn.

I sammanhang härmed kan jag lämna några exempel på
konstruktionen "hon skrattas åt", i de första fallen tydligen
framkallad av svenskt vardagstal, i de senare av engelskt
språkbruk. Kallstenius, S. o. S. 1909, 88, finner den, som
det ser ut, betänklig, medan den förefaller Berg, S. o. S.
1910, 143, fullt gillansvärd. Även Noreen, V. S. 5, 592,
ställer sig ganska välvillig mot den men hänför den ännu så
länge till vardagstal. Lindqvist, Gram. och psykol. subj. i sv.
66, konstaterar också, att den ej vunnit burskap i vårt
bokspråk men väl i pressen.

Han bör inte heller lekas med. Aug. Blanche,
Järn-bäraren (Åhlén- Åkeri.) 40.

Är ej min lycka för stor att kunna tros på? Em.
Flygare-Carlén, En nyckfull k v. II (Åhlén-Åkeri.) 7.

Den allmänt avhållne pastorn lyssnades gärna till. Fr.
Bremer, Hertha (uppl. 1913) 21.

Hon var ~ van att säga sin tanke och att lyssnas till av
direktören mer än någon annan. Fr. Bremer, Hertha 43.

2.

Ännu kan man en och annan gång träffa
modersmålslärare, som kräva rak ordföljd i att-satser, i vilka en bisats
inskjutits närmast efter att. Våra dagars svenska språkläror
medgiva väl inversion men tyckas dock anse, att den hör till
undantagen. Linder, Regler8 182, tillåter den endast, när
bisatsen är en villkorssats, och förklarar, att den även i detta
fall är onödig och lätt kan undvikas. Vad inskränkningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free