Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
i. K A MM ATI K OCH LOGIK
Nu förefaller det emellertid, som om förf. icke bestämt
sig for vad lian skulle mena ined ett speciellt begrepp. Han
sammanblandar innehålls- och omfångssynpunkter och
använder, allteftersom det passar, än den ena och än den andra.
I många fall låta de förena sig, t. ex. i en ny bog, där ju
bog både har ett trängre omfång och ett rikare innehåll än
ny. I andra fall däremot är blott den ena synpunkten
användbar, t. ex. vid analysen av verbalsubstantiverna. Förf.
kunde där endast uppvisa, att vithet var mera sammansatt
än vit. Däremot hade det varit honom svårt att klargöra,
att vithet även ägde ett trängre omfång än vit. Det synes
oss nämligen, som om i alla tillfällen, där något vitt
förefunnes, där förefunnes även vithet. Slutligen kunna vi
anteckna fall, där förf. endast tänker på omfånget. "Tag
förbindelsen en meget fattig enke. Her er enke det mest specielle
begreb; fattig kan an vendes på månge flere personer og ting
end ordet enke; og endelig kan adverbiet meget anvendes på
e th vert forhold, der findes i forskellige grader" (Sid. 32).
Det är sålunda i den omständigheten, att enke har ett mindre
omfång, som man har att söka dess egenskap av att vara
speciellt.
Vi ha hittills endast betraktat de speciella begreppen ur
innehållets synpunkt. Vi ha sagt, att om även adjektiverna
visade sig vara generellare, d. v. s. mindre sammansatta, än
substantiverna, räcker dock detta ej till att förklara, varför
de ena begreppen iklätts adjektivisk och de andra
substan-tivisk form. Båda ordklasserna skola nämligen ej blott vara
inom sig graderade utan även fortlöpa i varandra på en och
samma skala. För att det skall kunna inses, att exempelvis
ordet triangulär med rätta äger adjektivisk form, måste det
därför uppvisas, att det på skalan ej överskrider en viss
maximigrad. Nu är det emellertid omöjligt att fastställa en
sådan, ty det finnes ingenting som avgör, varför ej lika gärna
den ena som den andra graden kunde vara maximum. Man
Jean härvid ej utgå från en analys av språket, ty även om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
