Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGFRID EHRLING
177"
inan som maximigrad för adjektiver ansatte den hos ett
adjektiv högsta anträffade graden, vore det ju möjligt, att denna
egentligen hörde substantiverna till. Det kunde ju tänkas,
att språket i ett enda fall ej varit konsekvent, men om det
nu skall ådagaläggas, att den ifrågavarande graden verkligen
är adjektivisk, fordras en utan varje hänsyn till språket
fastställd maximigrad för generella begrepp. En sådan är
emellertid, som redan sagt, omöjlig att fastställa. Den kunde
visserligen sättas till 1, men därmed upphörde graderingen
för adjektivernas egen del och adverberna, som ju skola vara
ännu generellare än adjektiverna, komme att sakna allt
innehåll. Bråkdelar av innehåll torde nämligen författaren ej vilja
godkänna, försåvitt det ej skulle vara något sådant han åsyftar,
•då han en gång kallar en föreställning för "spinkel".
Vad nu angår den gräns, författaren själv velat draga
mellan speciella och generella begrepp, är den tydligen att
söka vid de "ord, der godt kan bruges på begge måder".
Bortsett nu ifrån, att ett logiskt förhållande bör vara
klargjort, redan innan man tillser, om det är avspeglat i språket,
så har förf. här förgripit sig på språket självt genom att låta
■ord som filosof och filosofisk betyda ett och detsamma. En
filosofisk grek är emellertid något helt annat än en grekisk
filosof, och att det förra uttrycket låter en smula
egendomligt, är icke detsamma, som att det är "unaturligt", och beror
icke på någon felanvändning av ett speciellt begrepp. Det
går nämligen mycket väl för sig att kalla en person för
filosofisk, men då menar man icke, att han verkligen är filosof,
utan blott att han tenderar i den riktningen. Menar man
däremot, att han är filosof, är det onaturligt att kalla honom
för blott och bart filosofisk, ty då ger man ej ett adekvat
uttryck åt sin tanke. Nu är det ju emellertid, när man
förbinder begreppen filosof och grek med varandra, i allmänhet
verkliga filosofer man har i tankarna. Uttrycket "filosofiska
greker* frapperar därför, antingen genom sin orättvisa
gentemot de ifrågavarande personerna eller också genom sitt, som
Språk och Stil. XIV. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>