Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179 GRAMMATIK OCH LOGIK
utan alla undantag, så kvarstode dock den svårigheten, att
den logiska karaktären i språket varit mera utpräglad, 0111
undantagen ej funnits. Den uppfattningen vore sålunda
fortfarande kvar, att det för språket varit värdefullt, om t. ex.
begreppet kvadratisk ej haft adjektivisk form, under det att
triangel har substantivisk. eller för att använda
omfångssynpunkten, om förhållandet mellan t. ex. djur och grisögd varit
det, att det senare ordet varit substantiv och det förra
adjektiv.
Nu skall det emellertid erkännas, att det trots allt
ändock ligger något riktigt i prof. Jespersens analyser.
Substan-tiverna äro verkligen speciellare än adjektiverna, men detta
på ett helt annat sätt än förf. framställt det. Vi ha förut
framhållit, att man från omfånget ej kan sluta till innehållet
utan att de jämförda begreppen stå i subordinationsförhållande.
Vårt exempel var grekisk filosof. Vi uppvisade det orimliga
i att ur den omständigheten, att det finnes färre filosofer än
greker, sluta till, att begreppet filosof var mera sammansatt
än begreppet grek. Nu är det emellertid här alls ej fråga om
några begrepp i vanlig bemärkelse. Det är på denna punkt
det svaga i Jespersens framställning ligger. Förf. har haft
på känn, att ordet filosof uttryckte något mera än ordet
grekisk, men han har icke gjort sig reda för, vari detta
bestod. Han har utan vidare antagit, att det låg i själva
begreppet filosof, men i och med detta antagande blef ordet
lösryckt ur sitt språkliga sammanhang, och vad värre är, två
begrepp jämfördes, som intet innehåll ha gemensamt. Då nu
emellertid något måste vara gemensamt, för att jämförelse
skall kunna ske, sattes begreppen på en och samma skala och
gjordes till talbestämda. Utifrån denna skala trodde sig förf.
så kunna konstruera vilka som helst slags förbindelser enligt
den regeln, att lägre talvärden, språkligt betecknade med
adjektiver, bestämde högre, språkligt betecknade med substantiver.
Låt oss emellertid antaga, att det i uttrycket grekisk
filosof verkligen varit begreppet filosof, som bestämts av be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
