Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
SIGFKID EHULIiNG
greppet grekisk. Detta inneburo, att det ej funnes andra
filosofer än grekiska. Ett begrepp kan nämligen lika litet
som något annat bestämmas av sådant, som ej tillhör dess
egen bestämdhet. Det kan här invändas, att ju dock
begreppet triangel kan bestämmas av rätvinklig, ehuruväl
rätvinkligheten ej ingår i triangelbegreppet. Det finns ju andra
trianglar än de rätvinkliga. Alldeles riktigt, svara vi, men
uttrycket rätvinklig triangel hänför sig ej heller till begreppet
triangel utan till ett särskilt slag av trianglar. Om dessa ej
faktiskt vore rätvinkliga, kunde det ej heller utsägas om dem,
att de vore det. På samma sätt är det till en enskild person,
uttrycket grekisk filosof refererar sig. Det är denne som är
grek och ej filosofen som s&dan. Filosof betyder alltså i detta
sammanhang två ting: 1. det rent begreppsliga, nämligen
egenskapen filosof, 2. den person, varom talet för tillfället rör
sig. Det är till betydelsen 2, som adj. grekisk utgör
bestämning. Det logiska förhållandet mellan begreppet grekisk
och begreppet filosof, d. v. s. betydelsen 1, är alltså det
mellan samstämmiga begrepp, i det att de båda utgöra
kännetecken hos ett och samma föremål. Man kan sålunda med
en paradox säga, att ordet filosof bestämmer sig självt.
Betydelsen 1. bestämmer nämligen betydelsen 2. Vad återigen
angår förhållandet mellan å ena sidan begreppen filosof och
grekisk och å andra sidan betydelsen 2. i filosof, är det
det mellan delarna och det hela. Nu innehåller ju alltid det
hela mer än var och en av sina delar, och ordet filosof är
alltså, om med speciell betydelse menas en innehållsrik, i
detta sammanhang speciellare än ordet grekisk.
Frågan om innehållet i våra kategorier sammanhänger
alltså med frågan om usuell och ockasionell betydelse. Vi
ha med vårt erkännande, att filosof var speciellare än grekisk,
givit Jespersen rätt i, att i sådana förbindelser av substantiv
och adjektiv, där adjektivet är bestämmande, substantivet är
speciellare. I motsats mot Jespersen ha vi däremot gjort
gällande, att det speciella hos substantivet är att söka i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
