Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193 GRAMMATIK OCH LOGIK
t. ex. en ny bok låg i fönstret. Jämföra vi då subj. i detta
sista omdöme med subj. i det nästföregående boken är ny,
finna vi, att det bär vittnesbörd om en vunnen klarhet. Det
enkla ordet bok och förb. ny bok mena ett och samma
föremål, men det senare uttrycket är klarare, därför att det ger
mera besked angående detta föremål. Förutsättningen för att
ny skall kunna giva något besked är emellertid att det
preciserar innehållet i ordet bok, som alltså utom bokegenskapen
även betecknar det föremål, som är bok. Nu är emellertid
den betydelse, som på detta sätt preciseras, ockasionell, och
bestämningen ny hänför sig alltså till den ockasionella delen
av betydelsen i ordet bok.
Mot denna utredning kunde den invändningen resas, att
förhållandet ter sig på ett helt annat sätt, om förbindelsen en
ny bok föreligger i exempelvis satsen Färg ocli form är en
ny bok av August Brunius. Här synes ju bok lia uteslutande
usuell betydelse och blott beteckna en enda egenskap hos ett
föremål kallat uFärg och formu. Såväl bestämningen ny som
bestämningen av August Brunius borde därför vara omöjlig,
då det i bok inte finnes någon ockasionell betydelse att
precisera.
Ar det emellertid så alldeles säkert att bok här är utan
ockasionellt innehåll? Vi skola här ej använda argumentet från
Stout, att det i det levande språket ej skulle föreligga några
usuella betydelser, ty detta är en uppfattning, vi ej dela.
Tvärtom anse vi, att den usuella betydelsen förekommer i en
mängd fall och det just vid ord, som utgöra predikat!ver.
Med usuell betydelse får då emellertid ej menas en sådan,
som vunnits genom abstraktion ur alla de ockasionella
betydelserna. Bortsett från olägenheten med homonymer, undgår
man icke den svårigheten, att den usuella betydelsen, om den
förelåge i ett konkret fall, vore en ockasionell betydelse bland alla
andra. Situationen räddas icke, om man i likhet med Noreen
(Vårt Språk V, 21) förklarar, att det i själva verket är
abstraktioner, som utgöra grammatikens föremål. Självfallet
Språk och Stil. XIV. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
