Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199 GRAMMATIK OCH LOGIK
är detsamma som mellan graderna på en termometer. Om
man en dag, då temperaturen är +28° C., påstår, att det är
mycket varmt, är det genom den del av kvicksilverpelaren,
som befinner sig mellan +28 och t. ex. +18, man finner
värmen stor. Med bestämningen mycket är alltså kunskap
vunnen om befintligheten av en viss del av den egenskap, som
bestämmes, och i satsen Karl är mycket snäll utsäges det
sålunda, att den snällhet, Karl besitter, utmärkes av något,
varigenom den är för mer än vanlig snällhet.
Vad förbindelsen 183 cm. lång angår, kunde följande
analys göras. Med ordet lång har angivits, att det är fråga
om en utsträckning, och med 183 cm. preciseras denna. Vad
innebär nu detta preciserande? Vi ha i det föregående gjort
oss till tolk för den uppfattningen, att den klarhet, som följer
med en bestämning, består i en förvärvad kunskap om någon
del av det "föremål", det bestämda ordet betecknar. Skulle
alltså de 183 centimeterna utgöra en del av den utsträckning,
som betecknats med adjektivet lång? Om så vore, tyckes ju
den ifrågavarande utsträckningen bli längre än 183 cm., vadan
den alltså inte vore 183 cm. På donna invändning vilja vi
svara, att det, som konstituerar en längd, icke uteslutande är
dess mått utan även dess slutpunkter. Den skulle nämligen
icke kunna fixeras som just denna till skillnad från varje
annan av samma mått, om den icke hade en egenart däri att
utgöra avståndet mellan den och den bestämda punkten. De
183 centimeterna skapa sålunda ej ensamt någon bestämd längd,
men under sådana förhållanden äro de tydligen i viss mening
en del av den längd, som medelst dem bestämmes.
Mot den uppfattning, vi gjort- gällande angående
bestämningens väsen kunde anföras en mängd, som det vill synas,
nedgörande fall. Vi vilja betrakta några exempel, som vi
hämtat från Noreens statuslära (Vårt Språk V, s. 190 o. ff.).
Besvärande synes t. ex. status karitivus vara, "som anger
icke-samvaro mellan biglosans och huvudglosans föremål, så
a,tt det senare saknar (lat. caret) det förra" (S. 210). Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
