Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207 GRAMMATIK OCH LOGIK
något sätt är givet. Då nu begreppet triangel ej kan vara
givet som tresidig, rätlinig figur, enär i så fall definitionen
vore obehövlig, måste det vara givet dels som föremål
överhuvud och dels som detta särskilda, men okända. Det förra
är ordets usuella betydelse och det senare dess ockasionella.
Den ockasionella betydelsen kan alltså här karaktäriseras
såsom medvetet omedveten, och det är i denna dess karaktär
som definitionens förutsättning ligger.
Att usuell och ockasionell betydelse verkligen utesluta
varandra och referera sig till skilda delar av ett enhetligt
föremål, blir uppenbart, om man får ögonen öppna för vad
den enhet innebär, som sättes i omdömet. Denna är likaså
litet som varje annan enhet absolut, utan enhet av mångfald.
Den förutsätter två föreställningar, som långtifrån att
koinci-dera, i stället falla utanför varandra. Om nämligen ett
omdöme utgör en förknippning av tvenne föreställningar, är det
klart att dessa också måste betraktas som tvenne. Vi vilja
undersöka ett exempel, det av Sigwart så ofta använda: detta
är Sokrates. Enligt Sigwart består det inre skeendet vid
detta benämningsomdöme däri, att en förhandenvarande
anblick väcker en tidigare med ordet Sokrates förbunden
föreställning, varefter båda "werden in Eins gesetzt". "Das eben
angeschaute ist seinem Inhalte nach Eins mit dem was ich
in meiner Vorstellung habe, ich bin mir dieser Einheit
be-wusst, und dieses Bewusstsein ist es, welches ich im Satze
aus-spreche" (Logik I, § 9, 1). Omdömet består alltså för
Sigwart däri, att man är medveten om de tvenne föreställningarnas
koincidens. Nu kan emellertid en sådan ej vara medveten,
om icke föreställningarna differera. I annat fall bestode ju
koincidensen däri, att föreställningarna sammanfallit, och
medvetandet om koincidens vore medvetandet om, att jag en
gång haft två föreställningar men nu endast har en. Ville
jag då bli medveten om, vad som koinciderat, vore jag
emellertid ej längre medveten om koincidens utan i stället om
differens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
