Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är den fria versen poesi eller prosa?
Det har förts häftiga strider om metriska friheter, och
olika tider ha varit av mycket olika mening om var gränsen
går för det tillåtna. Ytterligheten av versifikatorisk frihet
betecknas av den s. k. fria versen, vilken vunnit ett slags
orkännande därigenom, att stora och erkända diktare som
-Goethe, Heine, Stagnelius, Geijer m. fi. tagit upp densamma
En här av skalder ha skyndat sig att efterlikna de stora
mästarna även härutinnan.
Min uppgift i det följande är att söka visa, vilken plats
den fria versen intar rent metriskt sett. Jag behöver väl
knappt påpeka, att uttrycken poesi och prosa i denna uppsats
blott avse det formella. Poesi i betydelsen poetisk lyftning
o. d. kan naturligtvis trivas i alla former, liksom "prosan44
är nog så påfallande i mången strängt metriskt byggd dikt.
Ej heller är det fråga om den fria versens berättigande eller
icke på diktningens mark.
Först ett par ord om vad som menas med fri vers. Jag
uppdelar densamma i tre skilda grupper, vilken indelning till
en del sammanfaller med den, som B. Risberg1 uppställer i
den Svenska versens teori II, sid. 181 ff.
1) Vers, fri endast till omfånget, vilket innebär, att
antalet starka versplatser kan växla i de olika raderna men att
1 På flera ställen i denna uppsats stöder jag mig på denne
røoetriker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
