- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
220

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 JOHAN (1ÖTLIND

Vi inrangera detta i följande versschema1:

Men ta vi ut de första raderna från sitt grannskap och
ej ha klart för oss schemat ("Jag såg mot golvet och jag
sade: Fröken, Ni vet det väl, att ungdomen är död"), så
uppfatta vi dem lätt som prosa och få en betydligt förändrad
rytmisk2 figur. Och det är inte längre vers utan prosa. Vad
har skett? Jo, i första fallet spelade ett visst systemtvång
in, vi inrangerade raderna medvetet eller omedvetet i ett visst
schema.

Jag menar därför, att där detta systemtvång börjar, där
börjar ock versen. Detta är det, som gör formen "bunden",
och detta systemtvångs egendomliga tjuskraft, "rytmens
trollmakt", är det framförallt egendomliga för versen.
Systemtvånget är i själva verket så starkt, att när emellanåt intet
ljudmaterial utfyller schemat, göra vi en paus, innan vi börja
nästa vers eller kolon. Särskilt framträdande är detta i
sångversen.

Naturligtvis är det ej allt språkmaterial, som låter foga
sig i ett sådant schema. Men att det dock är
systemtvånget, som avgör saken, visas också genom den rytmiska prosa,
som flerstädes finnes inmängd i Tegnérs prosatal8. Här
förefinnas mångenstädes de riktiga aksent- och längdförhållandena
för vers, men vi uppfatta det oaktat textmaterialet som prosa*
emedan intet schematvång inträder t. ex.

1 — betecknar stark versplats, w svag s&dan.

7 Uttrycket rytm inskränker jag ej till att gälla blott
versbildningen utan betecknar därmed växling av stark och svag plats
överhuvudtaget såväl i vers som prosa.

8 Hugo Bergstedt anför i Meter och rytm i Tegnérs prosatal en
mängd exempel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free