- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
234

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

234

JOHAN PALMKR

Ranunculus lingua. ej på Menyauthes eller Sagittaria — ett
skäl, som dock ej har avgörande betydelse för ordets
ursprungliga bildning.

Formen bläcker, uttalat bliitfer, förekommer enligt Rietz
i Småland. En meddelare från detta landskap uppger, att
med bläcker avses en samling menyanthesväxter, under det
att ett enda exemplar heter ’ett bläcken’ (uttalat bläk*en). Den
kollektiva betydelsen hos ordet torde sålunda ännu vara
levande för språkkänslan. Enligt samme meddelare heter i
samma trakt ’kväll’ kväller. Detta torde ge en antydan oni
hur formen bläcker bör förklaras; -er är sannolikt endast
no-niinativändelsen, som växt fast vid stammen. Mera dunkel
är formen bläcken. Åv ovanstående framgår, att den användes
i samma trakter som bläcker, men att den i motsats till detta
i sing. betecknar en enda individ. Detta ger en antydan om
dess uppkomst. Då det för språkkänslan var motbjudande
att använda det kollektiva bläcker om ett enda exemplar,
nyskapades härför bläcken i anslutning till det allmänt gängse
braken ’ormbunke’.

Enligt denna uppfattning skulle sålunda benämningen
bläck, bläcka o. s. v. härleda sig från bladrikedomen hos
dessa växter och egentligen tillkomma bladen eller
bladmassan. Detta bekräftas även av sammansättningarna
korsbläc-ker. korsblicka och saltbUicker, vilka även brukas som namn
på Menyanthes. Småbladen hava här samma ställning som hos
klövern, bilda ett "kors", därav benämningarna korsbläcker%
korsblicka, vilka sålunda skulle kunna återges med
’kors-blad’. Namnet saltbläcker har den fått på grund av bladens
bittra smak. De innehålla nämligen ett glykosidartat
bitterämne, menyanthin, som har en viss betydelse inom
farma-kopien. Belysande är även, att Convallaria majalis
benämnes såväl ’bockbläcker’ som ’bockblad’.

Lund, september 1914.

Johan Palmer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free