Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TOLKNING AV ETT PÅK I ÄNSV. FÖREKOMMANDE OUD 233
växter, kan det dock ifrågasättas, om utvecklingen i folkspråket
verkligen fortskridit så långt, att denna benämning även kan
tillkomma en enda individ. Av Rietz uppgives br aske som
namn på Equisetum. men man kan dock ej beteckna ett enda
Equisetumexemplar som bräske. Det är en kollektiv
benämning på en samling Equisetumväxter. Så kan även vara
förhållandet med bläcke. Det behöver ej i folkspråket beteckna
en enskild individ av Menyanthes eller Sagittaria, utan det
kan vara en kollektiv benämning på en samling av dessa
bladrika växter. Den kollektiva betydelsen hos ordet skulle
i så fall ännu vara levande för språkkänslan.
Formen bläcka kan vara sekundär i förhållande till bläcke.
Då det för språkkänslan var motbjudande att använda
formen bläcke med dess kollektiva betydelse som benämning på
en enda individ, kan för denna användning hava nybildats
formen bläcka. I norska dial. betyder ordet blekkja dels
ett blad’ (Aasen), dels ’en bladrik växt’. Det finns
emellertid ett par omständigheter, som avgjort tala mot den
uppfattningen. att bläcka skulle vara en sen form. I norska
dial. har ordet nämligen även betydelsen ’pust’ (konkret),
d. v. s. det, varmed luften sättes i rörelse’ (jfr blekkja verb
3, blekk ’pust’), och i denna betydelse kan ordet ej
förklaras på ovan angivna sätt. Det är en själfständig
Jöw-avled-ning med instrumental betydelse; jfr Hellquist Arkiv f.
nord. filol. VII sid. 53. För denna uppfattning av ordet
talar även formen korsblicka, som väl uppstått ur korsblækkja
enligt bekant ljudregel: æ > i i stavelse med semifortis, när
det följes av palatal konsonant + i (Kock Sv. Ljudh. I sid.
225)1. Dessutom är i Sverge formen bläcke benämning på
1 Formen korsblicka är hämtad från Rietz, som uppgiver den som
närkisk. Då Rietz som källa för sina uppgifter från Närke använt
bl. a. Djurklou Ur Nerikes folkspråk och folklif 1860, kunde man
möjligen misstänka, att skrivningen i egentligen avsåg slutet «-ljud.
då enligt Djurklou i "framför gg och kk (ek) uttalas . . nästan som
«"; se Djurklou anf. arb. sid. 6. Hos Djurklou har jag emellertid
ej återfunnit ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
