Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
MATHIAS FKUK
tören. Och poemets huvud- och slutmoment blir följdriktigt
en framställning av herdens frieri till den sköna. Man får
visserligen ej reda på, huruvida hon låter sig bevekas, men
troligen går det så — det gick nämligen oftast så i den
sortens kväden.
Men det är ej blott herdediktens helhetsstämning, som
är förträffligt återgiven av Fröding i detta poem. Ser man
nogare efter, finner man, att vår fransk-klassicisms alla
regler och rättesnören äro följda, ja nästan alla dess ’figurer’
och stilistiska finesser i övrigt har Fröding lyckats få med i
denna lilla niostrofiga fyrrading. Så skriver han egennamn
med den franska form: Hercule för Herkules, Priam för
Priamus, Cythère för Cythera, vilken var vanlig i vår
pseudo-klassiska litteratur. En annan för denna utmärkande
egendomlighet1 var den efter franskt språkbruk med prep. av
bildade genitiven. Också denna ’franska genitiv’ har Fröding
i strof 4, "moder av Hercule". Vår fransk-klassiska litteratur
brukade även ofta pron. dess i stället för de personliga
re-flexiverna hans, hennes, deras med genusbeteckning. Dess
i stället för hennes användes huvudsakligen av metriska
skäl, dess i stället för hans var mera ovanligt, och än
mera var detta fallet med dess som ersättning för deras.
Som jag i min nedan citerade avhandl. påpekat, var bruket
av dess i stället för hans rätt olika hos våra pseudoklassiska
författare. Dess använt i sådant övermått som i följande
två rader i ifrågavarande poem:
dess rygg är krökt av sorg. dess hy är blek och tärd,
dess fötters matta steg dess trötta gång försenar
skulle ej förekomma hos vilken av våra 1700-tals-författare
som helst. Möjligen, som jag i ovannämnda avhandling antytt,
hos Creutz. Det torde emellertid även kunna ifrågasättas,
huruvida ej Fröding här medvetet överdrivit något.
Även pron. vad i stället för vilken, vilket, vilka är
en för fransk-klassicismens språk utmärkande pronominell
egendomlighet. Också denna har Fröding observerat och
återgivit i raden: "Så säg mig Chloe kär, vad rådslag du
besluter."
1 En utförligare karaktäristik av fransk-klassicismens stil är
given t. ex. av Mjöberg: Stilstudier i Tegnérs ungdomsdiktning,
Gtbg 1911 eller i min avhandling: Lidners poetiska språk, en
stil-studie, Lund 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
