Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förekomsten av akut och grav i utländska
nomina propria vid deras användning
i svenskt tal.
Att uppställa regler för hur akut och grav användas i
svenskt riksspråk i allmänhet, vore en synnerligen vansklig
uppgift, ja omöjlig. Vi behöva blott jämföra Vårt språk,
Kock: Språkhist. undersökningar om svensk akcent och
Lyttkens-Wulff: Ljudlära II för att se, hur olika uttalen äro i
ifrågavarande avseende. Men även om man inskränker sig
till ett litet område, kan man konstatera skiljaktigheter. I
denna uppsats skulle, i den mån det är möjligt,
stockholmsuttalet vara representerat, eftersom jag är genuin stockholmare,
men det förtjänar att observeras, att t. ex. enligt Vårt språk
(i det följande förkortat V. S.) II, 293 f. prof. Psilander,
stockholmare, har af ger och däl’der, fon’der, där jag aldrig
tror mig ha hört annat än den motsatta taktformen. Att
många stockholmare ha ett från mitt avvikande uttal i en del
utländska nomina propria, är därför att vänta, särskilt som i
sådana ord associationer med inhemska (och andra utländska)
naturligtvis kunna vara olika hos olika individer. Vidare har
jag trott mig tydligt märka, att grav taktform i ifrågavarande
egennamn är mera utbredd hos äldre än hos yngre
stockholmare, vilket säkerligen beror på vår tids i förhållande till
en äldre noggranna studier av främmande språks fonologi
och ivriga strävanden efter riktighet i uttalet. Vi kunna
numera i nästan samtliga utländska nomina propria skilja på
ett "lärt" akut uttal och ett hävdvunnet svenskt akut eller
gravt uttal. Det är det senare, som här blir föremål för
undersökning, samt i vilken utsträckning det förra förkvävt
det senare. (Fall, där tvärtom "lärt" uttal alls icke
förekommer, torde vara svåra att finna.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
