Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKUT OCH (i RA V T UTLÄNDSKA NOM. PROPR.
245
Enligt V. S. V, 281 böra som nomina propria betraktas
namn på 1) personer, 2) korporationer, 3) djur, 4) orter, 5)
himlakroppar och astronomiska företeelser, 6) litteratur- och
konstalster, 7) diverse industrialster m. m., 8) historiska
tilldragelser och tidpunkter samt dessutom gruppord såsom
Trettioåriga kriget, Yttersta domen. Av lätt insedda skäl komma
i denna uppsats att behandlas huvudsakligast namn av
typerna 1, 3 och 4, d. v. s. nomina propria i "populär"
mening. — Då jag har till uppgift att undersöka utländska nom.
propr. vid deras användning i svenskt tal, d. v. s. i deras
egenskap av lånord i svenskan, uteslutas naturligtvis sådana
proprier som Friedrich der grosse, La France o. s. v.
Material för min undersökning har jag tagit ur en del
geografiska och större historiska läroböcker, varvid jag
försökt att upptaga endast sådana ord, som jag med säkerhet
vet mig ha hört uttalade. Stjärna (*) utmärker, att ett ord
har motsatt taktform i prof. Noreens uttal.
Jag har funnit lämpligt att skilja på tvåstavelsetaktiga,
d. v. s. ord med accentuerad penultima, och
flerstavelse-taktiga, d. v. s. ord med accenten på antepenultima eller på
stavelse, som föregår denna. Om enstavelsetaktiga blir det
naturligtvis här ej fråga (jfr Y. S. II, 202). (Växlingen
mellan enstavelsetaktighet och flerstavelsetaktighet i franska
nom. propr. har jag nedan sid. 264 ff. särskilt behandlat.) Att
indela i enkla och sammansatta har jag icke ansett nödigt,
då så få äro eller åtminstone uppfattas som sammansättningar.
Bland tvåstavelsetaktiga utländska nomina propria
förekomma såväl akut som grav, dock så, att akuten är vanligast
(ung. 3:1).
Tvåstavelsetaktiga proprier på -a få grav (69 av 70
undersökta ha i mitt vardagsuttal denna taktform, ex. Agrip’pa,
SeviVla), vilket också är att vänta, eftersom denna ändelse
verkar så genuint svensk och oräkneliga svenska analogier
finnas: substantiver efter typerna Greta, flicka, stuga; Porla,
Finsta*, öga; pappa, pascha*1. Akut accentuerade ord på -a
finnas visserligen i svenskan: Gnes’ta (genom s. k. överstyrka
vid rop av stationens namn?), histor ja (jfr flerstavelsetaktiga
på -ia med akut), kolle’ga, sche’ma, te’ma (vid sidan av kol-
1 V. S. II, 272 f. uppräknar som akuta tvåstaviga kräfta, kängor,
lymfa, nafta, soda, Berta, Edla, Lea, Marta, Märta, Olga, Vega, Yesta,
där jag överallt har grav, men som grava schema, tema.
Språk och Stil. A7J\
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
