Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKUT OCH (i RA V T UTLÄNDSKA NOM. PROPR.
269
efter eller efter, blå’bär eller blåbär?" skulle nog sätta
myror i huvudet på stockholmaren. Språket rättar sig i detta
avseende liksom i många andra efter miljön, inom vilken det
för tillfället talas. Skulle någon hålla en lektion i latin, skulle
han kanske tala om Ta’citus, Ci’cero ("lärt" uttal); vore
situationen en historielektion, skulle samma person kanske säga
Tacitus, Ci’cero; resonerade han om de båda klassiska
personligheterna med en äldre stockholmare, kanske det inte
skulle dröja så länge, förrän örat vant sig vid dennes
ständiga grava accent i trestavelsetaktiga och han själv skulle
börja uttala Civ cero.
På grund av skärpt noggrannhet vid uttal av främmande
språk har akuten under senaste tid gjort landvinningar på
gravens bekostnad. Historiska och i synnerhet geografiska
läroböcker uppta beteckningar av det nuvarande uttalet i det
främmande språk, från vilket ett visst namn lånats, under det
däremot lektor Bråte (lärarmötet 1900) framhållit, att namnen
böra betraktas och behandlas som lånord i svenskan, och visat,
hur vi i många fall använda helt andra former än de, som
nu förekomma i de främmande språken. Emellertid associera
vi ju, som jag ovan nämnt, de uti. nomina propria dels med
svenska, dels med utländska ord, vilkas accentueringsregler
äro kända, varför man väl alltid får att göra med både
utländska nomina propria, som accentueras som inhemska, och
utländska nomina propria, som accentueras som utländska ord.
I övriga lånord är förhållandet likartat: i många har man
just i deras akuta taktform sett ett bevis för att de äro av
utländsk härkomst. Man kan inte vänta, att nu eventuellt
gällande taktformsregler någon längre tid skola vara
beståndande. Språket tycks i detta fall vara utsatt för nästan
oavbruten förändring. Antag t. ex., att ryska språket kommer
att allmänt läsas vid våra läroverk. Kännedom om
accentueringsregler i detta språk skall säkerligen komma lärjungen
att spontant insätta en liknande accentuering i de ryska
nomina propria som i andra likartade ryska ord, såsom skett
fullständigt i engelska och delvis i tyska nomina propria.
Till sist vill jag till mitt försök att förklara den
alternativa grava taktformen i namn, där penultimas helstarka
vokal omedelbart föregår ultimas, på sid. 249 lägga ett annat,
som jag försik tighets vis meddelar i frågeform. Vi ha i det
föregående sett, hur kort obetonad penult. i trestavelsetaktiga
kan vara orsak till att akut taktform användes. Skulle man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
