Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
SMÄRRE BIDRAG
framstår förhållandet än tydligare. Han skriver, enl. Saml.
dikter, 1852, s. 232:
"Som ett åskmoln står, en stjernklar höstnatt,
Mellan Carlavagnen och Orion,
Så står Fjällen, svept i molnig mantel,
Mellan Dalarne och Hedemarken,
Hvarest Sveriges gräns och Norges mötas.u
Skulle någon ännu tveka om betydelsen, hänvisar jag
till lexika.
Ihre säger (1769): ’Fjäll, rupes, petra: dicitur proprie de
jugo montium & rupium, atque in specie illorum, qui hodie
Norrwegiam a Suecia disterminant’. Det leder in på rätt spår.
Sahlstedt säger (1773): ’Fjäll, N. 4. Mons altior & nudus.
Item: Jugum montium. Unde Fjällen, vel Fjällryggen, Jugum
montium inter Sveciam & Norvegiam’. Här är saken ju
fullt klar.
J. G. P. Möller (1790) har ock sitt intresse: ’Fjäll, s. m. 2.
ein hohes Gebürge, das bisweilen die andere Luftgegend
erreicht, daher dessen Gipfel gemeiniglich mit Schnee bedeckt
ist, Fjällen wird auch bisweilen besonders das hohe
Ge-birge zwischen Schweden und Norwegen genannt’.
Och slutligen Weste (1807): ’Fjäll, el. Fjällberg, s. n. 4.
(pl. Fjäll el. Fjällar) Fjällen, s. m. defin. sing. Les Alpes,
les montagnes de neiges etc. Lappska fjällen, Les Alpes
laponnes el. de Laponie’.
Återgå vi nu till Tegnér, så vill jag, för att stärka
möjligheten av den nya tolkningens användning även i dikten
till brodern, erinra om att Tegnér i Nore (1814; Smärre saml.
dikter I.3 17 ff.) skriver icke blott:
Drag stridens handske af. Din hand är fast som hällen,
kom räck mig den till trohet, öfver fjällen!,
utan också:
hur evighetens ljus, de bleka stjernor, stego
som hvita andar från din fjäll,
samt
Er skiljer hafvet åt, men Seveberget löder •
ditt land vid mitt. Hvad söker du i söder?
Förtroligt från i dag vi vilja sitta båda
och stödja hvar sin fjällrygg hop.
Mot öster vilja vi och emot vester skåda,
med hvar sin sköld mot hvar sin hop !
Får månne icke också deri vackra raden ’Och Svea sitter
å sin tron på fjällen’ sin naturligaste formning, om man fattar
’fjällen* som singulart totalitetskollektiv?
Olof Östergren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
