- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
275

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SMÄRRE BIDRAG

275

är nu så vitt jag kan förstå den rätta och det mystiska
Tun-kar ursprungligen blott ett skrivfel i A eller dess original,
föranlett av det föregående Tunnor, som således sannolikt är
roten och upphovet till dessa fruktlösa tolkningar av ett f. ö.
i svenskan okänt ord.

Tyvärr måste jag anse, att Götlinds motivering till sitt
förslag även här är förfelad. Han sätter ordet i samband
med det västgötska tunnekar "ett slags jättestor tratt, genom
vilken man ’tunnar drickat’, d. v. s. häller det på tunna.
Jag anser verkligen, att det unga paret saknade en för den
tiden mycket nödvändig hushållsartikel, om det inte ägde ett
tunnekar. Från denna synpunkt vore en kagge mindre
nödvändig; det fanns ju redan ’öhlfat samt Tunnor’" (Spr. o. St.
1914 s. 96).

Nödvändig för vörtens filtrering var däremot en bunke
och om författaren läst versen från början, skulle han med
mig kunnat glädja sig åt att det unga paret redan förut ägde
även den nödvändiga tratten, ty det står skrivet:

Tappar / swickor / oc tratt — — —

Uppsala i dec. 1914. Johan Mordström.

4. Fjällen, en motsvarighet till sing. ’skären’ = skärgården.

Den som i Tegnérs dikt till brodern Elof av år 1810
läser följande vers:

Från dei töckenhölj da fälten,
hvilka Östersjön och Bälten
piska med en fuktig vind,
är det långt till dessa ställen,
hvarest Klaras våg från fjällen
löper som en jagad hind.

(Jubelfestuppl. II. 263),

skulle väl aldrig falla på den tanken att fatta ’fjällen’ på
annat sätt än som neutr. plur. Det är dock icke omöjligt,
att det bör fattas annorlunda.

Redan ett exempel som följande ger anledning till
eftertanke. A(nders) F(ryxe)ll skriver i Frey 1848, s. 140:
’stam-förvandterna på andra sidan Fjällen, Sundet och Eidern’, där
det är påfallande, att Fjällen stavas med stor bokstav och
står parallellt med Sundet och Eidern. Hos G. A. Mellin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free