Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Rimmen i Vallfart och vandringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIMMEN I VALLFART OCH VANDRINGSÅR
15
Ofta vid aftonflamman
stå vi kamratlikt samman,
tyst, medan vinden sväller
skönt som ett pingestdön
och under skogens bågar
yrsnön i flockar tågar,
vackert som älfvor eller
svanar från sommarsjön.
eller
Löp gärna innerst i ödemarken,
din dumma pojke! Du har ju hvarken
en hönas mod eller mål i munnen.
Lägg märke till, hur mycken kläm, som kan läggas in i
detta förargade Varken’, medan åter det föregående
exemplets ’eller’ är en utmärkt versbindning.
Berghs tredje grupp är rim på relativpronomen. När
detta är vilken, synes mig ur betoningssynpunkt ingen
invändning kunna göras, ty det har ju alltid en viss tonvikt.
Exemplet med som är oklanderlig versbindning. På samma
sätt rimmar Fröding:
. . . mot silket
som sparvarna njuta
vid neket, pft vilket
det bästa de veta
är satt som på gästabudsbord.
Naturligtvis är rimmet akustiskt.
Det var det rullande nuet, som
försvann bakom närmsta krök,
de gamle de vfipda sig långsamt om,
men allt vad de se är — rök.
Här är versbindningen kanske mera stötande, ehuru den läses
utan svårighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>