Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Rimmen i Vallfart och vandringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
KUBEN G:SOiV BEK(i
spjuver —juver; halm — psalm, Hegel — føøeZl). Men på samma
gång kan stämningen behärska ett stycke helt och hållet, då rim
och tonstarka ord äro eurytmiskt sammanförda, som t. ex. början
av "Damaskus", vars beundransvärda vokalharmonier äro ett
av de bästa bevisen på, hur välljudskänsligt Heidenstam redan
då behandlade versen:
När som etfc gråskägg solnedgångens askgiv/ timma
bland stadens hundra minaret, som glimma,
med sin lasciva första stjärna kikar in
i slutna hus, där på ett buffelskinn
man dukar allt, med vilket natten kan förljuvas.
och pipare och trummare ta plats och stuvas
i gömda haremsrum, vars luckor skruvas . ..
Med mycken slagfärdighet och kläm sätter han in
rimmen som pricken över i, där en epigrammatisk ton är avsedd;
jag nämner som provstycke raderna om den lyckliga
Aladdin-släkten i slutstrofen av "Moguls kungaring":
Umballas ätt hon njuter
all lyckans gunst sen dess.
Ar spel med trumf i ruter,
så har hon ruter ess.
Men med ringa eftertryck, som det höves lyrik och
reflexionsdikt av det slaget, äro rimmen i "Ensamhetens tankar" givna.
En rimlista medger ju ingen översikt över en rimnings
utveckling. Den förändring av stil, som gör Heidenstams
"Dikter" så grund väsentligt olika Ä Vallfart och vandringsår",
sträcker sig naturligtvis även till rimmen. Det skulle
emellertid föra mig för långt att här undersöka hans rim under
senare skeden, ty om man vill nå fram till ett verkligt
begrepp om en skalds rimteknik, då räcker det inte med
uppräkning och statistik. Då måste • estetiken med Antydningar
1 som erinrar om de litteraturhistoriskt bekanta tyska rimparen
Lessing — Messing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
