Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wellander, Erik. Ett par produktiva typer av skriftspråklig nybildning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par produktiva typer av skriftspråklig
nybildning.
T en tidigare årgång av denna tidskrift har Östergren
upptagit frågan om "möjligt och omöjligt i den språkliga
utvecklingen" (S. o. S. XIII, s. 203 ff.) och ger där exempel på
bildningar, . som av den sakkunniga samtiden utdömts såsom
omöjliga men ändock blivit gängse språkbruk och tvärtom. Den
lingvistiska sakkunskapen är numera mildare i bedömandet
av språkliga nyheter, ser dem mera ur lämplighetens än ur
riktighetens synpunkt; den sätter som ideal icke ett strängt
korrekt iakttagande av gällande språkbruk, utan fastmer en
rationell och målmedveten utveckling av det oss givna
språkmaterialet. En och annan ryggar icke ens tillbaka för ett
medvetet och avsiktligt nyskapande. Ett sådant
tillvägagångssätt rekommenderar Östergren i den anförda uppsatsen såsom
berättigat och lämpligt; han står härutinnan i
överensstämmelse med en allt allmännare åskådning, som även i
Tyskland funnit ivriga talemän. Man drar sig där icke heller för
att normerande och förenklande ingripa i ljudutvecklingen.
Till grund för denna åskådning ligger väl i regel den
uppfattning av språkutvecklingen, som \V. Braune (för övrigt
med delvis anslutning till Noreen) kärft uttrycker så: "Unsere
Schriftsprache ist eben durchaus ein Kunstprodukt, auf dem
Papiere enstanden. Sie dient den Zwecken des Verkehrs
und durchsetzen wird sich, was ihrem ganzen
Entwicklungs-gange, ihrén praktisclien Zwecken gemäss ist . . .ltt. Man be-
1 über die Einigung der deutschen Aussprache, Akad. Rede
Heidelberg 1904, s. 26.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
