Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Wiget, Wilhelm. Om namnet Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
WI MIK LM WIGHT
med ett namn av (låg)tyskt ursprung. Stern är den It.
formen för ht. Stime och namnet tydligen taget efter vapnet,
en oxpanna, som vi hitta redan på 1300-talets sigill (E.
Hildebrand, Svenska sigiller från medeltiden III 218). Till den
form namnet, fick vid försvenskningen har kanske bidragit,
att vid denna tid åtminstone ett annat adelsnamn med -stierna
som sista sammansättningsled förefanns, nämligen Gyllenstierna.
I Gyllenstierna har dock stierna tydligen haft sin nu
vanliga betydelse. Det fanns emellertid i änsv. ett ord stierna
i betydelsen ’panna’. Schroderus 1637 och Lincopensen 1640
översätta lat. fröns med änne, stierna. I samma betydelse
finna vi stierna i Ihres och Sahlstedts ordböcker 1759 och 1773.
I sörmländsk dialekt har stiernä enligt G. Ericssons ordlista
betydelsen 1) panna 2) pannhud 3) blånad, fläck (Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria IV 59). Linds ordbok 1749
har talesättet: ’slå en för stjernan, einen ins Gesicht oder an
die Stirne schlagen’. Samma uttryck återgiver Serenius 1741
och Widegren 1788 med ’to knock one ön (by) the head*.
I. E. Rietz, Svenskt dialektlexikon antecknar för Götaland:
’Lägg’en i stjärnan, så han dimper!’ och ’Hvad har du fått
i stjärnan?’ Dessa ställen bevisa, att ordet har varit känt i
hela Sverige. Eget förefaller då, att det aldrig träffas i
bibeln. Tyder icke detta på, att ordet ansetts för vardagligt
för att upptagas i bibliskt språkbruk?
Ordet är inte direkt lånat från det tyska Stirne, och
sannolikt inte heller från det danska Stiærn(e)f som i
1500-talets danska förekommer ganska ofta i betydelsen ’panna’
(Kalkar) och är det vanliga ordet i danska bibeln (se nedan).
Vore det svenska ordet lånat från danskan, skulle man vänta
sig att träffa det i bibeln eller i skriftspråk överhuvud, och
icke, som nu är fallet, i dialekter och lägre språk. En
annan förklaring ligger närmare till hands. Orden för ’stierna =
stella’ användas i alla germanska och romanska språk för att
beteckna bläsan på kreatur. Det äldsta beviset för denna
betydelse i svenska språket hava vi i ett hästnamn från 1346:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
