Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kallstenius, Gottfrid. En avhandling om välläsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN AVHANDLING OM VÄLLÄSNING
119
och att andning placeras på sådana ställen, där innehållet
kräver eller åtminstone motiverar en paus.
Det sista kapitlet, välläsningsundervisningens metodik, är
naturligtvis det märkligaste och det för oss magistrar allra
viktigaste. Till det pekar allt det föregående fram, och kan
man möjligen i det föregående här och där hoppa över en
sida eller par av förf:s polemik eller av hans framställning
av för varje språkman kända prosodiska förhållanden, så
läser man vackert varje rad av detta kapitel. Det är förf:s
egen praktik i välläsningsundervisningen vi här få följa. Han
använder väsentligen två metodiska hjälpmedel:
hjälpbeteck-ning och körläsning. De använda hjälptecknen, som utan
någon slags svårighet kunna anbringas i vilken text som helst,
ge på ett synnerligen enkelt och expressivt sätt anvisning
om pauser av olika slag, bindning av ord, där paus icke får
förekomma men utan särskilt påpekande lätteligen vill inställa
sig, tonvikt (även överstyrka), överglidning 1 av ord, som icke få
betonas men av misstag lätt kunna få betoning, och
modula-tionens huvudriktning; att förf. använder samma beteckning
för stigande och jämnsvävande ton motiverar han lyckligt
därmed, att det viktiga vid ifrågavarande fall är, att tonen
icke får sjunka, sedan är det rätt likgiltigt, om den hålles
jämn eller stiger.
Lektor Korlén låter nu lärjungarna på lågstadiet under
hans ledning systematiskt genomarbeta lämpliga texter med
anbringande av dessa och även eventuellt andra hjälptecken.
Och beteckningen kommer sedan allt framgent till
användning vid förefallande behov; men alltjämt under sådana
förhållanden, att den riktiga läsningen noga inpräglas.
Att körläsningen under lärarens exercis är ett utmärkt
hjälpmedel för inpräglande av den riktiga betoningen av
fraserna i ett främmande språk, vet varje modern språklärare.
Det är då eo ipso klart, att den icke skall vara sämre för
modersmålets vidkommande, och förf:s studier av
välläsningsundervisningen i en dansk skola såväl som hans egen
praktik bestyrka slutsatsens riktighet. Han har även tillagt ett
nytt hjälpmedel: för att väcka och stärka lärjungarnas känsla
för skillnaden mellan tryckstarka och tryckpvaga ord låter
1 Förf:s uppgift, att det använda tecknet, en båge över ordet,
i musiken användes i alldeles motsvarande betydelse, måste bero
på något misstag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
