- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
118

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kallstenius, Gottfrid. En avhandling om välläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

GOTTFRID KALLSTENIUS

låta bli att accentuera sådana ord, som på grund av sin
ställning i frasen skola sakna tonvikt (s. 63—67), dels å andra
sidan hans framhävande av adet sista ordets rätt" till den
betoning, som i tydlighetens intresse tillkommer det. Av
vikt synes även påpekandet, att röststyrkan rättas efter
lokalen; och att det är viktigare, att barnen tillhållas att tala
och läsa tydligt — d. v. s. artikulera distinkt — än att de
ideligen uppmanas att tala "högre".

Det ytterst viktiga fjärde kapitlet — om tonhöjd och
tonfärg — innehåller, utom referat och polemik, en hel mängd
högst tänkvärda positiva uttalanden. Några skola här
refereras. Som det kanske allra viktigaste skulle jag vilja
betrakta författarens energiska hävdande av att tonen icke får
sjunka, då något skall framhållas som oavslutat. Vad är
vanligare, än att pojkarna sänka rösten vid kolon framför en
direkt anföring, där sådan sänkning är otänkbar, eller att
de så småningom under en lång mening sacka utför backe, så
att det slutligen blir ingenting kvar av rösten? En annan
viktig sak är framhållandet därav, att allt ingalunda skall
läsas på samma genomsnittsläge1: en parentes och en inskjuten
anföringssats läsas i djupare läge än omgivningen, olika
personer i en dialog markeras genom olika lägen. Särdeles
viktigt är även förf:s å s. 112 anförda bindande bevis för att
musikaliskt gehör icke kräves för att i
välläsningsundervisningen tillgodose modulatiönens krav. - Åt tonfärgen ägnar
förf. jämförelsevis ringa uppmärksamhet, och detta enligt min
mening med full rätt, då det icke kan bli tal om att söka i
skolan uppfostra barnen till konstnärliga deklamatörer.

Det korta kapitlet om kvantitet och tempo framhåller dels
betydelsen av tempo variation allt efter innehållets karaktär,
dels vikten av att i allmänhet icke läsa fortare än
nödvändigt. Dessutom lämnar författaren det riktiga och säkerligen
viktiga påpekandet, att då man tar till ett långsammare
tempo, måste man förlänga ljuden proportionellt, så att
exempelvis icke endast vokalerna få gott av förlängningen.

Vad andningen beträffar yrkar förf. icke — i motsats
till Lindvall — någon särskild slags andning utan håller
endast på att andningen skall ge den tillräckliga luftmängden

1 Korlén använder termen register. Denna term synes mig så
till vida olycklig, som den i sångtekniken har en väsentligt annan
betydelse (bröströst, voix mixte, falsett).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free