Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARADIGMBEGREPPET
157
väsentligen betingas av betydelsefrändskap, men att därjämte
en viss morfologisk beskaffenhet kräves. Ty varje ord i en
sådan grupp skall utom det speciella och gemensamma
betydelseinnehållet, dvs. stammens innebörd, representera en viss,
för vart och ett av dem karaktäristisk betydelsekategori. Enär
denna säregna betydelsekategori fått ett särskilt morfologiskt
uttryck, har den förvandlats till en grammatisk kategori,
varmed Noreen menar en allmän betydelsesynpunkt, som fått ett
regelbundet morfologiskt uttryck. Ett paradigm är således i
själva verket en realgrupp (stoffliche gruppe), enär ingen
morfologisk association förekommer. Sin åskådning
sammanfattar Noreen i följande definition: paradigm är "en grupp af
morfemer, hvilka, på samma gång som de uttrycka hvar sin
grammatiska kategori, dock öfverensstämma ifråga om det öfriga,
vanligen mera speciella betydelseinnehållet".
Är denna definition tillfredsställande? Bortsett från
uttrycket "vanligen", som synes oss oberättigat, så förneka vi
ingalunda, att- den gängse uppfattningen av paradigmbegreppet
faller inom omfånget för denna bestämning. Med andra ord,
begreppet paradigm kan förvisso prediceras av denna definition,
utan att begreppsbestämningen kan sägas vara falsk. Men
frågan är, om definitionen är adekvat eller om den är för vid. Vi
skynda att besvara denna fråga så, att från Noreens ståndpuukt
är definitionen fullt tillfredsställande, ty han tar konsekvenserna
av dess innebörd, men att den är för vid från synpunkten
av den gängse uppfattningen av paradigmbegreppet. Denna
definition är nämligen så formulerad, att den omfattar icke
blott de morfemgrupper, som representera de olika
morfologiska förändringar, de särskilda morfemen kunna undergå
vid deras kombination med varandra i den fria syntaktiska
förbindelsen (= ordfogningen), vilket är den gängse
uppfattningen av paradigmbegreppet. Den omfattar tillika även de
morfemgrupper, som bestå av en stam eller ett ord jämte
dess olika avledningar samt dess kompositionsform, dvs. den
form, det antar såsom led i en sammansättning. Även dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
