- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
156

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Sundén, K. F. Paradigmbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

156

K. F. SUNDÉN

Ty ingen kan förneka, att paradigm är ’en grupp av med
varandra efter vissa principer intimt associerade ord (morfemer)\
Det återstår blott att angiva, vilka dessa associativa principer
äro och inom vilket område de verka. Det är ett faktum,
att de särskilda morfemen i ett språk ordna sig i vårt
medvetande genom associationens makt i större eller mindre
grupper, som korsa varandra på mångfaldigt sätt, och att denna
psykiska verksamhet är den nödvändiga förutsättningen för
att det mänskliga minnet skall kunna behärska det språkliga
materialet1. De associativa morfemgrupper, som härigenom
uppkomma, äro av vitt skilda slag, och bland dem förekomma
även de grupper, som betecknas med termen paradigm.
Associationen beror på någon likhetspunkt i de associerade
morfemen, men denna likhet kan avse olika egenskaper hos dem.
Associationen kan bero på uteslutande fonologisk likhet och
faller då inom den kategori, som Paul2 kallar ’stoff]iche gruppe’.
Så t. e. bildar uteslutande på grund av ljudlikhet engelska
vulgärspråkets affidavy (< högspråkets affidavit) med Af fy.
Davy, kortnamnsformer av Alfred och David, en associativ
grupp, som i de obildades mun orsakar omformningen av den
juridiska termen "affidavit" till Alfred David (Dickens).
Associationen kan även vara grundad på enbart
betydelse-frändskap och faller även då inom ramen för samma
Paulska kategori, t. e. far — mor, gosse — flicka, vidare rött —
blått — vitt osv. (färgbeteckningar, dvs. disjunkta begrepp),
liv — död (motsatser) osv. Den kan vidare bero på enbart
morfologisk likhet och är då identisk med Pauls ’formale
gruppe’, t. e. alla genitiver på -s, alla supina på -it, alla
subst, på -ing, osv. Men ingen av dylika associativa
grupper bildar ett paradigm. Med skäl framhåller Noreen, att
pa-radigrnet visserligen är en morfemgrupp, där associationen

1 Jfr Kruszewsky, Principien der Sprachentwickelung i
Teclimers Internat. Zs. für allgem. Sprachwissenschaffc, IH, 1887, p. 171.

2 H. Paul, Prinzipien der Sprachgeschichte, 4 Aufl., Halle
1909, 106.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free