Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG 169
vidtaga lokala inskränkningar. Så har Vilhelm Uhrström
gjort, då han behandlade Stockholms skolpojksspråk1.
Den först utvecklade meningen torde vara den som man
vanligast inlägger i namnet; så tyckes också Berg hava gjort,
att döma av hans viktiga tillägg till definitionen, att
yrkesslangen intar ungefär samma ställning till yrkesspråket som
den vardagliga stilen till den högre inom riksspråket.
Men vad skiljer under sådana förhållanden yrkesspråket
från samhällskretsens språk? Principiellt sett ingenting. Ty
som vi nyss sågo var ju det konstitutiva för yrkesspråket
den gemensamma lokala miljön samt den gemensamma
sysselsättningen och de gemensamma tankarna eller helt enkelt
intressegemenskapen. Det var denna senare som var den
yttersta grunden till språkgemenskapen. Men liksom denna
är den yttersta grunden till all språkgemenskap, så måste
den också vara det för samhällskretsens språk. Men även
den gemensamma lokala miljön torde vara erforderlig för att
utbilda ett mer enhetligt samhällskretsspråk. Eller skulle
icke snart språket hos en person som flyttat ur den
gemensamma lokala miljön trots i stort sett bibehållen
intressegemenskap ändra karaktär, skulle icke genom de olikartade
impulser, som han finge mottaga gentemot den samhällskrets,
varifrån han flyttat, hans språk därav utvecklas i en annan
riktning? Utan tvivel. Om vi alltså ta ett mera konkret
exempel i betraktande, såsom den enklaste men på samma
gång viktigaste formen av en samhällskrets, nämligen familjen;
varutinnan divergerar dess språk från yrkesspråkets i dess
nyss antagna bemärkelse? I principen icke alls. Skulle man
inte också kunna kalla en skara pojkar och flickor som under
en längre eller kortare tid dagligen äro tillsammans, och som
sammanhållas av gemensamma minnen och avsikter, för en
samhällskrets? Varutinnan skiljer sig deras språk från
yrkesspråket? Så vitt jag kan se icke alls eller åtminstone icke
i någon avsevärd mån.
1 Stockholm 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
