Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
GÖ8TA BERGMAN
nordiska språkmännen, som använda denna nybildning, göra
sig härmed skyldiga till en avvikelse fr&n det gängse
språkbruket, som i stället torde använda ord som edition,
recension, upplaga. Nej, för att ordet skall kunna betecknas
såsom slang måste det vara på särskilt vis kvalificerat.
Detta har säkerligen också Cederschiöld ansett vara det
väsentliga.
Men innan vi gå vidare måste det klargöras vad man
tänker sig, när man talar om ett yrkesspråk. Enligt vad
jag kan se har termen en tvåfaldig innebörd. Antingen menar
man därmed summan av de ord som över huvud taget
användas av de personer som utöva ett och samma yrke.
Härvid gör man emellertid givetvis en lokal inskränkning, så att
man talar om det eller det yrkesspråket på den eller den
platsen. Likaledes måste man göra en annan inskränkning
för att erhålla ett enhetligt yrkesspråk: det måste talas av
personer, som stå i personlig beröring med varandra; ty först
det ömsesidiga personliga umgänget mellan personer med ett
och samma eller desamma intressena ger impulser för den
enskilde att utveckla och rikta det språk som är hans och
hans yrkesbröders — tack vare gemensamma intressen —
egna tillhörighet. Ett yrkesspråk i denna mening existerar
således icke för exempelvis hantverkare (i allmänhet) såsom
skomakare, snickare, förtennare. En ordbok över ett dylikt
yrkesspråk vore att jämföra med en dialektordbok som Noreens
ordbok över Fryksdalsmålet. Men man kunde också med ett
yrkesspråk mena summan av de ord som äro för utövarna
av ett visst yrke egna, dvs. i deras egenskap av utövare
av detta yrke. Detsamma vore då en abstraktion ur
samtliga de olika lokala yrkesspråken inom ett land. På detta
vis kunde man också tala om ett skomakarspråk, ett
snickar-språk etc. Så har Friedrich Kluge1 betraktat det tyska
studentspråket. Även med detta betraktelsesätt kan man ju
1 Deutsche Studentensprache. Strassburg 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
