Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG 173
gruppspråk (ännu) är individuellt. Så tyckes förhållandet ha
varit med ordet kuf, som enligt Berg1 i studentspråket
betyder original. Författaren ger nämligen2 en mycket
plau-sibel förklaring till ordets uppkomst, en förklaring som jag
f. ö. själv flera gånger hört av studenter. En smålänning
skulle ha "tyckt namnet ’kufiska mynt’ vara så underligt,
att han — och sedan hans matlag osv. — nyttjat ordet kufisk
i denna mening, varefter ordet kuf bildats av detta".
Ett annat exempel! En viss östgöte ägde en hund. som
han kallade "Gumman Lundgren". Då han en kväll i
berusat tillstånd begav sig hem i sällskap med några
matlagskamrater samt Gumman Lundgren, skall han ha ropat på
denna, men därvid sluddrat på målet och fått fram orden
"skumbra lumbra". Efter detta fick hunden heta "skumbra
lumbra", och i förkortad form fick ordet sedermera en mycket
utsträckt användning; så kunde det exv. betyda fröken:
Skumbran Pettersson; nummerskumbra var lika med stadsbud;
men det användes även såsom verb; skumbra i väg, skynda
i väg, skumbra step, dansa step.
Alltså, när dessa nu nämnda ord hade nått en viss
utbredning, när de så att säga automatiserats innanför sina
speciella kretsar (matlag) eller blivit habituella, kunde de
icke längre kallas slang, n. b. när de endast användes inom
kretsen.
Ett annat förhållande inträder emellertid, när dessa ord
användas i samtal med personer, som icke äro förtrogna med
den talandes språkvanor. Det kan visserligen hända, att de
1 Skolpojks- och studentslang s. 23, Sv. Lm. bd XVIII. Ordet
har numera (1915) en vidsträckt utbredning inom Uppsala
studentspråk, och har f. ö. fått den mer omfattande betydelsen av person,
individ, ’typ\ Av nominet har bildats adj. kufisk som behållit dess
ursprungliga betydelse; enligt Studentsl. anger det ’något förstockat,
akademiskt, trångt i andlig bemärkelse’; och dessutom vb t kuf na till
(= bli förstockad), vars innebörd framlyser i exemplet ’han har gått
här och kufnat till’.
2 Ibid. s. 23 noten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
