- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femtonde årgången. 1915 /
179

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Bergman, Gösta. Ett par synpunkter på begreppet slang

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT PAtt SYNPUNKTER PÅ BEGREPPET 8LANG 179

under det att den andre väckte uppmärksamhet med sin
"promenadkäpp à la Louis XIV" (Stud.-sl., Litt. S.).

Med den fordran som vi ovan (s. 175) ställde på
slangorden, att de nämligen för att kunna såsom sådana erkännas
inåste falla alldeles särskilt i uppmärksamhetens blickpunkt
och såmedels — men denna fordran ställdes endast på den
del av materialet, som hittills behandlats — aktualisera
associationer, som hade en studentikos betoning, är det klart, att
dessa senast behandlade öknamn resp. smeknamn endast så
länge de äro relativt unga kunna kallas slangord, ty så
småningom inträder ju hos dem såväl som hos andra ord en
försvagning av deras förmåga att väcka till liv de
associationer som ansågos erforderliga. Härtill måste emellertid en
anmärkning fogas. Det kan nämligen mycket väl tänkas, att
ett ord, vars upprinnelse ligger långt tillbaka i tiden, ännu
har kvar denna aktualisationsförmåga, och detta under
förutsättningen att ordet dyker upp efter ett visst tidsmellanrum.
Det verkar då varje gång på sinnet såsom nytt, och kan
alltså, ehuru det från en annan synpunkt sett är gammalt,
kallas slang. Om däremot benämningen dagligen eller jämt
och ständigt, när begreppet skall uttryckas, infinner sig, blir
det mycket snart automatiserat, habituellt. I vissa
student-kretsar, där sålunda prof. Noreen återges med Norax,
förefaller detta ord icke längre såsom slang.

Alltså: så länge dessa öknamn äro individuella eller
åtminstone äga endast en ringa utbredning, kort sagt: medan
de ännu äro relativt nya, kalla vi dem slang.

De öknamn som vi för ett ögonblick tagit i betraktande,
erbjuda från synpunkten av nyskapelsearten exempel på såväl
formell som semologisk nybildning (Norax; ecclesia militans).
Men i flera fall ha vi också att göra med ord som kunna
hänföras till både den ena och den andra arten. Sådana
exempel utgöra erotiken, alicuius etc. När nämligen dessa
namn mera enbart associeras med personernas verkliga namn
(E. Root, Ahlkvist) äro de att betrakta såsom formella ny-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1915/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free